Warning: Constant WPLANG already defined in /home/granding/flytt.hillevi.nu/wp-config.php on line 69
Intervju i Aftonbladet – Hillevi Wahl

Intervju i Aftonbladet

I dag finns en intervju (och fin bild på mig och mina barn) i Aftonbladet. Apropå den där tokiga boken ”40 skäl att inte skaffa barn”.

”Man får välja: framgång eller moderskap. Nej, det påståendet gäller inte Hillevi Wahl.
På fem år har hon skrivit sex böcker och fött två barn. Det tredje är på väg.”

Katrin Schulman vill som bekant inte ha barn.
Och jag ska väl vara någon slags motvikt till henne. Och det är jag så gärna, så gärna…

9 kommentarer

Usch, blev så arg när jag läste hennes komemntarer. Vet inte varför jag tog det så, men det kändes nästan som om hon ser ner på oss som väljer att skaffa barn…
ag är en ung mamma, fick min första när jag var 20 och fick min andra nu vid 23. Alla sa till mig när jag väntade sonen ”Du fattar inte vilken känsla det är att se när ögonen öppnas och ditt barn tittar på dig, du är dennes allt”. Och visst hade de rätt, jag fattade inte detta förrän den dagen min son föddes – en sådan otrolig kärlek min son gav mig från första sekunden. =) Mina barn är mitt allt. Jag har ABSOLUT INTE valt bort mitt liv och min karriär. Jag har fått barn nmu och tar resten sen.
Vi ska resa, festa, ja göra ALLT som vi har gjort innan. Enda skillnaden nu är att vi måste planera lite mer och ta hänsyntill våra barn. Annars är ALLT som vanligt 🙂 ÄVEN sexlivet, om inte bättre 😉 haha.
Allt blir ju vad man gör det till? Eller vad säger du?
Toppenblogg du har! kramar

hah! jag tyckte precis som Katriin innan jag fick barn, visserligen hade jag ingen våning på östermalm, pengar i drivor och designade kläder, men jag tålde inte små barn. Jag blev helt hysterisk om jag fick en barnfamilj bakom mig på flyget.
När jag hörde barn skrika på stan så tänkte jag – men däng till ungen så den håller tyst! Sen fick jag mitt lilla snuttetroll och det går inte en dag utan att jag våndas och lider för alla de barn som har det svårt i världen. När Engla hittades grät jag i två dar för ett barn jag aldrig träffat. Hör jag barn skrika nu så brister mitt hjärta. Hur kan man bli så förändrad? Är det inte fantastiskt vilken kärlek man får i sitt hjärta när man får barn? Inte bara för sitt eget men för alla små barn i världen. Det är gåvan barnen ger sina föräldrar och att inte få uppleva detta i det enda liv man någonsin kommer att få är sorgligt

Angående dina tre punkter i Aftonbladet så låter det närmast som att du lever i någon form av psykosliknande bubbla. Att skaffa barn är ett individuellt val, inget snack om saken. Därmed finns inget rätt eller fel. Men snälla?! Jag kan garantera att person X som är med om en svår trafikolycka och hamnar i rullstol också kan skrapa ihop en liten lista över fördelar med att vara handikappad:
Befriande = man slipper gå så långt. Vilket är skönt. Man kan fokusera på mer väsentliga saker än att … ja, gå och springa.
Berikande = man träffar många andra handikappade och lär sig att värdera de små sakerna i livet. ”De små sakerna i livet, det finns inget större” utbrists, med ett ängsligt leende som allena uttrycker TA MIG HÄRIFRÅN!
Stärkande = man ägnar sig åt introspektion en hel del och stärks inifrån, då man inte kan hitta på så mycket i form av aktiviteter.
Människan är högst anpassningsbar och kan, till skillnad från djur, inte dö av leda eller fångenskap. Då vi intalar oss att saker och ting hände till det bästa. Öppna ögonen och vakna, gott folk!

Jag tycker synd om dig Katrin Schulman. Du och din man är väldigt egotrippade. Har ni aldrig funderat på att även ni kommer att bli gamla en dag ? Vem ska ta hand om er på äldre dar ? Dessutom kommer ni bli väldigt ensamma när de flesta av era kompisar har skaffat barn….för att inte tala om hur ensamma ni blir som gamla. Någon äldrevård i kommunal eller privat regi kan ni ju glömma. Det kommer säkert inte finnas någon som vill jobba med det då ni är gamla. Er egotrippade generation kommer ju förstås att uppfostra fler egoister !! Skyll er själva !!

Våra barn föddes 82 och 85. Vi började tidigt och när jag i år fyller 50 är ungarna vuxna och ansvarsfulla människor till stor glädje för oss som fortfarande har kraften att göra allt det som alla ska göra istället för att skaffa barn. Jag fattar ingenting av snacket om att det skulle vara någon slags motsatsförhållande med att vara förälder och njuta av livet.

Jag blir så fruktansvärt förbannad på folk som Karin och Connie, som bespottar andra eller sina egna barn, för att de vill ut och roa sig. Okej, jag har också varit där, jag har sagt att jag inte vill ha barn, men aldrig klandrat andra för sina barn eller sagt att ungar är äckliga. Är det här nån slags sjuk trend? Att man ska bli berömd eller känd för idiotiska saker man säger?

Hej, hittade hit idag och har aldrig varit här förut – ska nu läsa flera av dina kul och intressanta inlägg! Lycka till med nästan färdigbakade bebisen!

Att folk hetsar upp sig så mycket kring Katrin, Alex och Calle Schulman är för mig en gåta. Varför reta sig på människor som inte är vuxna? Låt de leka ifred!