DN har en intressant artikel om blottare i dag, apropå Englas mördare. Om att det är en myt att blottare är ofarliga. Många av dem går vidare till allvarligare sexbrott.
”Niklas Långström är docent vid Centrum för våldsprevention på Karolinska institutet.
Han berättar att internationella studier funnit att minst 30 procent av dem som återfaller sedan de dömts för blottningsbrott begår allvarligare sexbrott, som inbegriper kroppskontakt, mot vuxna eller barn.
-?Det är viktigt att man polisanmäler blottare. Inte i första hand för att de ska straffas utan för att polisen ska känna till dem. Det är också svårt för många att sluta blotta sig om de inte åker fast. ”
Det känns som en slags upprättelse. När jag var lite fanns det en känd blottare i Malmö. Som alla vuxna verkar ha skrattat åt och avfärdat. Men jag mötte honom ofta när jag skulle gå ut med vår hund i Pildammsparken – och jag var lika skräckslagen varje gång. För att han verkade så sjuk i huvudet, på något sätt som jag inte kunde förklara då.
Efteråt har jag fått höra att han antastade en del småkillar och betalade dem med sprit för sexuella tjänster. Jag önskar att någon hade polisanmält honom långt innan. Att någon hade tagit oss barn på allvar.
I dag skulle jag tagit upp mobilen och ringt 112 direkt.
För det är aldrig okej att de förpestar våra gator och parker.
