”Men det är ju det som är så bra att man får en bild av hur andra faktiskt KAN ha det, för oss som inte har haft det kan ju inte föreställa sig hur det är. Det är så bra att ni skriver så fint och öppet om era liv, det hjälper så många, även oss med bra uppväxter att förstå och kanske kunna upptäcka att barn runt omkring har problem hemma! Kram Joanna”
Svar: Tack snälla, vilken fin kommentar.
1 kommentar
Vassego!
Kommer rakt från hjärtat,faktum är att om fler vågade öppna sina ögon lite mer och läsa på om saker som är jobbiga så skulle vi kanske kunna hjälpa många fler barn till en dräglig uppväxt i tid.
Jag slukar alla böcker/biografier om sånt här för att jag tycker att det är väldigt intressant och för att jag hoppas också att man kan blir lite mer ödmjuk inför livet.
Jag jobbade som praktikant på en förskola förut och där fanns en liten 4 årig tjej som jämt kissade på sig var allmänt rädd för höga ljud och plötsliga utfall, sög på tummen konstant och tydde sig till mig redan första dan, en dag kom hon med ett illrött märke över hela ena ögat o kinden, personalen började tjafsa om ”men lilla vän har du bränt dig i solen ”(det här var i slutet av april))!! varpå hon tittade ner i bordet och blev helt tyst.
Jag anser ju att detta var ett solklart fall av att hon blev utsatt/slagen hemma, men jag vågade inte anmäla därför att jag var praktikant och inte hade så mkt att säga till om, det kan jag ångra bittert idag och jag tror att många fröknar etc inte vågar anmäla och väljer att blunda ist vilket e helt fel.
Jag såg senare henne o hennes lillasyster i affären med mamma o pappa och de ryade o svor o hotade de små liven och det lät så illa och jag vet än idag inte vad som skulle ha hänt om jag hade anmält, kanske skulle man göra det ännu värre för dem tänker man ju?
Svårt att veta, men det är ju aldrig fel att vara upplyst.
Oj detta blev långt ha en trevlig kväll
Kram Joanna