På fredagen råkade vi åka förbi Årets Koutsläpp, utanför Älmsta.
Årets gladaste dag, enligt korna och arrangörerna själva.
”Titta, mamma, de har också bröst!”, sa fyraåringen upphetsat och pekade på en tacka som stod bakom galler med två lamm, till allmän beskådan.
Det var mycket sådant. Föl, lamm, kalvar och små rufsiga kaniner.
Någon sålde ost, en annan honung och en tredje brassade korvar så det luktade bränt kött över hela Väddö.
Fyraåringen klättrade upp i varenda traktor. När han hade provat tre, tryckte han på alla knappar, rattade lite extra, gasade, bromsade och sade förnumstigt:
”Mamma, det här är min bästa traktor!”
Det var väldigt mycket Bonde söker fru över alltihop. Mest för att de äkta paren inte hittade varandra. Jag hittade inte min man heller. Jag tog mobilen till hjälp.
”Vill du också ha en korv? De har starka eller milda.”
”Ja, tack. En stark.”
Femton timmar senare pratade han fortfarande om korven.
”Det var väldigt vad stark den där korven var…”
Fyraåringen var dock en aning besviken. Han hade velat ha en lantmannenkeps. Men de var slut.
