”Hej Supermamman!
Jag brukar läsa din blogg (eftersom den är bra!) och jag såg att du läst min artikel i expressen. Självklart är det inte så enkelt, jag ville bara få mammor att reagera och förhoppningsvis inse att det är inte ok att driva sig själv och varandra för hårt. Det ÄR orättvist att mammor drar det tyngsta lasset och ofta tar pappor lättare på saker och ting p.g.a till exempel kvinnor ger dem oförtjänt beröm. Inte ett helt okomplicerat ämne…
Vänligen Daniel Möllberg”
Nej, och Daniel ibland kan jag känna att papporna också måste skärpa sig lite.
Jag tycker Katerina uttrycker det bra i sin blogg.
”Nä men vet du Daniel det handlar inte om att vi inte vill framstå som dåliga mammor, det handlar om att vi vill göra det bra för våra barn! Varför ska vi anpassa oss till slarv, till stökiga frukostbord, till bortglömda matsäckar? Varför kan inte ni farsor istället se vår nivå som nåt som NI bör leva upp till?
Jag är inte så intresserad av att ni pappor ska få göra era misstag i lugn och ro medan barnen växer upp och flyttar hemifrån. Era misstag och ert ego är inte mitt bord. Det ligger hos er. Det får ni gärna pyssla med medan ni växer upp, innan ni skaffar barn.”