Varför svarar ni inte?

I dag har Linda Skugge en tänkvärd krönika. Om att det tillhör god hyfs att svara på mail från sina vänner.

Jag försöker alltid att svara på mejl. Med ett undantag. När vänner skickar massmail till ett antal vänner – för då känns det inte som om det är till mig personligen, utan mer som ett veckobrev. Typ.
Men det där med att inte svara på mail är ju inget nytt. På den tiden jag hade 107 brevvänner – när jag var liten och vi pratar snigelpost – så skickade jag säkert tio brev på varje svar som jag fick.
För att inte tala om julkort! Jag och min man brukar skicka 20-40 stycken men får bara fem-sex tillbaka. Det tycker jag är sjukt dåligt.
Varför är det så?

5 kommentarerSkriv en kommentar

  1. Det där med julkort är ju ett ständigt dåligt samvete! Jag och min man har valt att inte börja skicka några, då man ju aldrig kan sluta om antalet kort skulle bli övermäktigt… Men det är himla kul att få såklart 😉

  2. Enda gången man har kontakt med vissa är faktiskt med julkorten. Speciellt roligt är det att få och skicka julkort med foto av familjen! Jag tycker det är jättekul att både skicka och få.

  3. Kul det där med att skriva brev och julkort! Jag hade också en uppsjö av brevvänner från hela världen när jag gick på högstadiet och gymnasiet. Jag älskar fortfarande att skriva, men nu blir det sällan fysiska brev……..tyvärr. Däremot hivar jag säkert iväg 50 julkort varje år!

  4. Jag som aldrig skickar ett endaste julkort och aldrig har gjort måste ju vara grymt evil med andra ord.

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.