I går var vi på Junibacken (storebror älskade nya Karlsson på taket installationen, bilder kommer) och jag tänkte att jag skulle köpa en ettårspresent till lillebror. Inget skräp, utan något som faktiskt varar ett tag. Som han kan säga att ”det här fick jag på min ettårsdag”, när han blir större.
Bra tanke. Men vad tror ni jag kommer ut med?
Jo, en liten pippi-servis i porslin!
Bara för att jag ville ha en sån när jag var liten, antar jag.
Den går knappast att ge till en ettåring (idiotmamma!) – och inte till en treårig kille som slänger allt över rummet heller.
Så nu ligger jag sömnlös och undrar vad ska jag ge stackars lillebror i ettårspresent – och vad i jösse namn jag ska göra med porslinsservisen.
2 kommentarer
du skall ge honom en tavla, köp ett grafiskt blad lämna på inramning och han kommer att tacka dig om en sisådär 28 – 29 år. det har vi gjort i dagarna, spikade alldeles nyss upp den ovanför hans säng, jag är väldigt nöjd med oss för att vi kom på det!
Grattis till din nya bok, vad stark du är!
Jupp…känner igen mig helt i det du skriver. Visst dras man till saker som man själv önskade när man var barn, de gånger som man går och handlar till de smä älsklingarna.
SJälv köpte ajg en hund för en månad sedan. Det var något som jag önskade mig i över 8 år men aldrig fick. Det kostade mig alldeles för mycket men go är han;)
Ha en fin dag.
Kram