Warning: Constant WPLANG already defined in /home/granding/flytt.hillevi.nu/wp-config.php on line 69
Inget barn vill att deras föräldrar ska dricka – Hillevi Wahl

Inget barn vill att deras föräldrar ska dricka

Vi föräldrarna är våra barns superhjältar. Det är vi som ska rädda dem om huset börjar brinna. Så tänker barn. Men fler än vart fjärde barn har känt obehag på grund av att vuxna har druckit alkohol och vart tionde barn känner obehag inför storhelger på grund av att vuxna dricker. Det är rätt skrämmande siffror.

Nu kan vi inte längre hävda att det bara är alkisbarn som far illa av de vuxnas drickande. Inget barn vill att deras föräldrar ska dricka – om de får välja. Kruxet är att föräldrar inte låter sina barn komma till tals. De säger att ”Kalle tycker bara att det är roligt när vi har fest.” Jaså? Har någon frågat Kalle?

I samband med att jag skrev min första roman, ”Kärleksbarnet”, som handlade mycket om min egen uppväxt som alkisbarn, så diskuterade jag ivrigt med min omgivning hur man skulle hantera alkohol framför barn. Jag undrade själv hur de där superföräldrarna gjorde, de där som tycktes kunna hantera det ”snyggt”. Vad det var för magiskt de gav sina barn så att de inte blev otrygga fast föräldrarna blev lalliga och lulliga och inte betedde sig som vanligt.

Jag började med att fråga föräldrarna. Som vidhöll att det aldrig hade varit några problem. Inget av barnen hade någonsin uttryckt oro eller klagat. Sedan ropade de in de nu nästan vuxna barnen:

”Hörni, har ni någonsin tyckt det har varit jobbigt när vi har druckit vin eller festat?”

Då skruvade barnen på sig. Det var första gången i sina tonåriga liv som barnen fick frågan. Och de visste att föräldrarna inte skulle gilla svaret.

”Ja, alltså, nu fattar man ju varför ni luktade så konstigt. Varför ni skrattade så konstigt. ”

”Du blev så glansig och konstig i ögonen. Det tyckte jag inte om. ”

”Jag brukade få lite ont i magen och gick in på mitt rum, för jag ville inte vara med när ni blev så sådär jobbiga.”

Konstiga och jobbiga. Annorlunda. Det var det genomgående temat i alla svar jag fick. Mycket till föräldrarnas stora förvåning. De hade trott att allt var bra. Om man frågar barnen så får man höra sanningen om hur det egentligen känns i magen när föräldrarna dricker alkohol.

Jag menar inte att alla barn far illa av att mammor och pappor tar sig ett glas vin då och då. Men man ska inte heller lura sig själv och säga att barnen tycker att det är kul när föräldrarna dricker alkohol. Barnen ser, känner och förstår mycket mer än vi tror. I Blå Bandets tänkvärda bok ”Lyssna på barnen” blir det mycket tydligt:

”De vuxna dricker för att de liksom ska bevisa att de har roligt tillsammans”, säger en 8-årig flicka.

Hur klokt och insiktsfullt är inte bara det?

Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, har skrev en debattartikel i DN med rubriken ”Bestraffa supande föräldrar som sätter sitt barns liv i akut fara”:

”Att som förälder ha ansvar för ett litet barn och ändå supa sig full är tillåtet enligt vårt straffsystem. Fastän det är fullständigt oacceptabelt och innebär så uppenbara risker för barnet. Varför anses det mindre allvarligt att utsätta ett barn för en stupfull förälder än att köra bil efter tre glas vin, eller att inte ha betalt tv-avgiften”, skriver Madeleine Leijonhufvud.”

Ja, jag tror inte att vuxenvärlden fattar vilken fara och vilken otrygghet de utsätter sina barn för när de är berusade. Jag vet inte om vuxenvärlden ens vill fatta. För många är vinet en snuttefilt de vägrar vara utan. Så jag välkomnar Madeleine Leijonhufvuds debattinlägg. Men är straff rätt väg att gå?

Nej, i praktiken som kommer det inte att funka. För slentriandrickarna, riskbrukarna, de där jag-dricker-väl-inte-mer-än-Olle-och-Stina- och rör-inte-min-julsnaps-föräldrarna, dem kommer vi ändå aldrig åt. Om de inte hamnar på akuten med sina barn – och då blir straffet så obarmhärtigt brutalt ändå.

Och missbrukarbarnen, de där som är så svåra att nå för att de har vuxit upp i en kultur där man tidigt lär sig att till varje pris ska hålla detta inom familjen – kommer att få ännu svårare att känna tillit till utomstående. För inget barn vill sätta sina föräldrar i fängelse.

Det enda sättet att ”fixa” denna farliga miljö för barn är att bygga sunda, nyktra nätverk kring barnen. För mig har det blivit alltmer självklart att föräldrar inte bör dricka över huvud taget framför sina barn.