I dag är det fars dag. Och man kan tycka mycket om pappor. Min egen skulle ha fyllt 81 för bara ett par dagar sedan. Om han hade fått leva, men det fick han såklart inte, för han var en riktig slarvpappa. Han slarvade med spriten, med relationer och sin kropp. Men vet ni, han fanns där, i vardagen. Och han lärde mig att skriva och att rita, han lärde mig allt han kunde om fåglar och Monty Python och om att alltid se ljuset, ljuset! Han fick mig att garva så jag trillade ner som en våt fläck på golvet och han lärde mig framför allt att även en slarvpappa är högt älskad.
Älskade slarvpappa!
