Alltså fyraåringar. Det tar aldrig slut. De tror verkligen att de är prinsessor och att hela världen roterar kring dem. Att alla andras behov kan vänta, bara de får sin minsta önskan uppfylld. Snabbt, nu, genast! Och jag gillar Gunnars något trötta svar:
”Tack för att du väntar. Du behåller din plats i kön. Just nu är det 97 människor som arbetar med ditt ärende.”
2 kommentarer
Ja herregud, vi var just på Mallis i två veckor med en 4-årig dam (för tio år sen…). Vi minns fortfarande den resan med en blandning av skräck, utmattning och frustration (för oss) och energi, utagerande och frustration (för henne). Och samtidigt den underbaraste goa lilla unge! <3
Fast så illa var det ju inte. Det är bara det att hon stretade åt sitt eget håll hela tiden, och det kan man kanske förstå att hon ville. När man är fyra år och börjar upptäcka att man är en egen liten människa. Det kan inte vara lätt att alltid vara minst, heller. Så tänkte vi. Hon var fantastiskt modig och störtskön. Emellanåt blev hon trött av alla intryck – men i det stora hela så är hon ju bara underbar. Fantastisk rakt igenom, på flygresorna, exempelvis. Jag var djupt imponerad. Det kändes som om hon växte enormt mycket på Mallis. Bara bilden här ovan är ju Attityd.
Jag har bra barn. De bästa.