Det är inte synd om barnlösa knegare!

Dagens Nu-kastar-jag-in-en-pinne-i-den-brasan-också-krönika: Det är inte synd om barnlösa knegare:

”Ibland häpnar man. Som när jag läser den i övrigt kloka tv-kvinnan Jane Magnussons krönika i Karolinska sjukhusets magasin, Soma. Jane Magnusson är frivilligt barnlös och skriver om hur en hel nation pressar kvinnor mot mödraskap, till besvär för de barnlösa:

”På min arbetsplats har vi två sorters knegare. De med barn som går tidigt från kontoret för att hämta, som kan vabba bort några veckor varje vinter, som tar med barn till arbetsplatsen när de har lov och gör det omöjligt för oss andra att jobba, som står och skriker av stress över att de måste lämna barn, vara ensam med barn, fixa barnvakt.

Sedan finns det vi utan barn som jobbar på i tysthet och går till jobbet när vi själva är sjuka för att det finns så mycket att göra nu när allas barn är kräksjuka och det vabbas hejvilt.””

Är det då synd om barnlösa knegare? Nej, knappast. I Metrokrönikan förklarar jag varför. Läs gärna och kommentera.

4 kommentarer

”Så höj blicken, Jane, och ge en sliten småbarnsmamma ett fett chokladägg i påsk. Det är hon värd.”

För den meningen ska du också ha ett, fett påskägg alltså, eller två, för du är både småbarnsförälder och en krönikör med ett lysande inlägg! Fram för alla feta chokladägg i påsk!

Åh, den här diskussionen igen… Om jag får klargöra en sak, för jag tror inte alls att Jane vill att alla ska göra som hon och inte skaffa barn. Hon vill nog mest bara bli lämnad ifred med SITT beslut, sen drog hon i farten till med allt irriterande hon råkat ut för som yrkesarbetande barnfri kvinna.

Det är något med kvinnor i fertil ålder, våra kroppar är inte riktigt våra egna. Går vi runt med stora gravidmagar så har alla åsikter om vad man ska äta, hur man ska föda och sedan uppfostra barnen. Knappt är barnet fött förrän omgivningen dikterar när tvåan måste komma.
Förklarar man att man inte vill ha barn så känner många att de har rätt att undervisa en i hur konstig man är, för inte kan man känna så? ”Du kommer att ändra dig, du kommer att ångra dig. Du har fel!” Jag efterlyser mer förståelse, åt alla håll.