Jag råkade se baksidan av en Stockholm City i går. Det var en helsida från Folkuniversitetet. Och nästan sist fanns rubriken ”Skaparverkstad för stora och små:
”Hit är du välkommen med ditt barn eller barnbarn för att skapa tillsammans eller var för sig. Vi arbetar med olika teckningsmaterial, akrylfärger, kritor, lera och gips. Material ingår.”
Trevligt, tänkte jag. Det kanske vore något för mig och femåringen.
Så jag går in på Folkuniversitetets hemsida – det låter väl folkligt och bra – och klickar mig fram till den önskade kursen.
Sedan trillar jag av stolen.
För vet ni vad det kostar att få pyssla med sitt barn?
Tvåtusentrehundrafemtio kronor.
Are you kidding me?
Vi, som pysslar alldeles gratis på Kyrkans barntimme på lördagar och till och med får käka mat för 15 spänn.
”Bara ett fåtal platser kvar”, står det på Folkuniversitetets sida. Jag fortsätter häpna. Deras affärsidé är tydligen att ”genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv”.
De kan inte mena pengar där. För tvåtusentrehundrafemtio kronor är rena rånet. Vilka barnfamiljer har råd med det?
Jag tror jag går köper hem lite pysselpåsar själv, thankyouvery much. Och fortsätter puffa för de fantastiska pysselstunderna på S:t Görans kyrka. Lördagar 10-13. Alltid lika avslappnat och trevligt. Och billigt.
4 kommentarer
There is no such thing as a free lunch… Dina pysseltimmar på kyrkans barntimme betalas via kyrkoskatten, vilket var i storleksordningen 2000 kr/år när jag kollade senast – det är alltså så mkt jag tjänar på att inte vara medlem i Svenska Kyrkan.
Oavsett om det för dig eller någon annan är värt pengarna att gå och pyssla på Folkuniversitetet så är det någon person som behöver ha lön för att organisera pysslandet, förbereda, köpa material, städa efteråt. Sen tillkommer bidraget till lokalhyran och Folkuniversitetets ledning och administration, kostnaden för att skapa och publicera annonsen osv osv.
Cecilia, jag får mycket mer än pyssel för tvåtusen spänn i kyrkan. Jag får bröllop och dop, jag får Kompisklubb för sjuåringen och en himla massa vänskap, föräldrastöd, kamratskap, insikter och klokskap. För mig är det värt ganska mycket mer än tvåtusen spänn.
Varma hälsningar
Hillevi – en glad kyrkoskattbetalare
Cecilia: det finns massor av föreningar med ideella ledare som har pysslat med barn i alla tider. Och det är ingen verksamhet som man betalar någon skatt för.
Men det finns en trend i samhället där det som tidigare varit billig eller gratis verksamhet för barn och ungdomar istället kommersialiseras. Kanske för att det är svårt att hitta ledare som ställer upp. Men kanske ännu oftare för att företag eller mer vinstintresserade organisationer ser att barnfamiljer är beredda att betala för saker som egentligen inte borde kosta många kronor.
Helena. Jag håller helt med dig! Det är nog svårt att hitta rätt i föräldradjungeln. Därför är det extra viktigt att puffa för de fantastiska föreningar och organisationer som gör detta utan kostnad för föräldrarna, eller nästan gratis. Heja dessa fantastiska eldsjälar. Ni behövs verkligen.