Jag har fått en fantastisk massa positiv respons på min krönika om magsäcksoperationer. Tack för det. Och många känner igen sig eller sina vänner eller familjemedlemmar.
Andra läsare är lite mer skeptiska och undrar var jag har fått siffrorna ifrån.
Låt mig hänvisa till lite olika länkar.
I både CBS NEWS och ABC NEWS har man nyligen rapporterat om sambandet gastric bypass och alkoholism.
Även när det gäller Örebro-fallen går det att läsa en del i deras verksamhetsberättelse för 2009:
Ett citat:
”Under året har en mycket speciell upptäckt gjorts i Beroendecentrums kvinnomottagning, Kajsamottagningen, vilket rönt stort intresse från media under året. Man har noterat att ett mycket stort antal kvinnor som genomgått ”Gastric by pass” operation i ett efterförlopp utvecklat ett alkoholmissbruk alternativt ett alkoholberoende. Detta förhållande har
diskuterats mellan chefsläkare på kirurgklinik och chefsläkare på Kajsamottagningen genererande en överenskommelse att gemensamt kliniskt följa upp dessa iakttagelser (eventuellt initiera forskning) och om så är indicerat utarbeta ett särskilt preventionsprogram kring detta eventuella samband.”
I övrigt är det bara att googla på gastric bypass och alcoholism så får man upp hur mycket fallbeskrivningar som helst.
Om det nu fortfarande var någon som tvivlade på sambandet.
3 kommentarer
Jag vidhåller, du har inga relevanta data i frågan. Metoden är fortfarande den bästa för hållbar viktnedgång. 20% ned i vikt efter 10 år är bättre än 0%, vilket är det enda alternativ man har kvar med dietist, terapi och allt annat tjafs som föreslagits. Att alkoholism kan bli ett problem betyder inte att alla får det. Jag är t.ex. helnykterist. Förklara varför du angriper möjligheten till gastric bypass, tack. Vilken metod tycker du skall användas istället?
Jag tror på att vi måste börja prata med varandra. Om vad vi längtar efter i livet. Vad vi har för sorger. Om detta, att så få av oss känner att vi behövs, blir tagna i bruk.
Vi måste prata om hur man hanterar livet när det gör ont.
Om vad man kan använda sig av, i stället för att ta till ”flykten” med mat eller alkohol eller andra missbruk.
Somliga är mer känsliga än andra, både som människor och för substanser. Alkohol och socker är i princip samma drog – de korsreagerar i hjärnan.
Det måste få vara okej, men vi måste också få hjälp att hitta andra sätt att trösta oss med, andra, mer hälsosamma grejer att få kickar av. Andra sätt att lugna oss själva.
Jag tror mycket på 12-stegsmetoden.
Jag tror på nätverk som AA eller OA.
Jag tror på gemenskap och samtal och samlad klokskap.
Det är vad jag tror på.
Jag jobbar i vården och träffar en del av dessa patienter. De jag träffar är de som drabbas av komplikationer. Och de är många! Jag förstår att man vill genomgå operationen, de patienter jag pratat med har verkligen försökt allt och löper risken att få svåra följdsjukdomar eller dö på grund av sin övervikt. men jag kan ändå inte låta bli att fundera – är det rätt att oåterkalleligen stympa människor kirurgiskt? Finns det verkligen ingen bättre väg? Det är förenat med så stora risker att genomgå kirurgi så det är inget man ska eller bör göra om det inte är absolut nödvändigt. Som du säger Hillevi, samtal och stöd, kan nog hjälpa en del men inte alla. Det finns säkert både de som har ett ”hål” i sig som fylls med mat och de som ( någon som kommenterade i Metro ) har gener, graviditeter och andra livsbetingelser mot sig. De mediciner som har funnits har dragits in, alla utom Xenical som var den första om jag minns rätt. De magkirurger som jag pratat med tror själva att det här med gastric bypass är en parentes i fetmabehandlingens historia, de tror att det kommer nya läkemedel inom inte så många år. Jag hoppas att det är så. Men om man har denna sjukdom tar man nog det som bjuds, det är så riskfyllt att ha grav fetma.