Just nu kan jag ligga i stolsfickan framför dig. Åtminstone om du flyger någonstans med Apollos resor.
Deras skitsnygga tidning Stopover frågade om jag kunde tänka mig att skriva om glädjen och våndorna med att resa med barn. Och det gjorde jag så gärna. Jag längtar verkligen efter att mina ungar ska bli så stora att jag kan ta dem i handen och visa dem världen.
(Eller som Brasse säger i den klassiska flygplanssketchen: ”Vrrrärlden – har de flygplats?”)
