Jag var ju och såg Mia Skäringers fantastiska föreställning ”Dyngkåt och hur helig som helst” med Nettan på Södra teatern i förra veckan.
Både hon och jag hade totalt mobiltelefonshaveri. Jag glömde den i fickan, när vi skulle ta mingelbild med Mia så funkade inte Nettans telefon och sådär höll vi på. Här har vi hittat min iphone – men killen som tog bilden var nog också rätt omskakad efter helkroppsupplevelsen.
Om man säger så.
2 kommentarer
Kameran är en riktigt svag punkt hos ijfånen. Det är näst intill omöjligt att ta kort utan att de blir mörka och blurriga.
Vad skönt att höra att det är fler än jag som är lite suddiga med ifjånen. Vi får hoppas på att Utvecklingen går framåt.
.-= Hillevi Wahls senaste blogginlägg: ..Putsade skor – en moderatfråga? =-.