En av föräldrafällorna man lätt hamnar i med tre barn är att ta med alla ungar på allt. Alla ska med – tripp, trapp, trull.
Då måste man anpassa aktiviteterna efter minsta gemensamma nämnare, det vill säga minsta barnet. Och när hon är 20 månader är det inte alltid så där tokroligt för sexåringen.
Så jag försöker göra grejer med bara Elliot. På hans nivå.
”Mamma, jag vill musa med dig”, brukar han säga.
Så har han sagt sedan han var liten och jag tycker det är så himla gulligt.
Numera betyder det att det bara är han och jag.
”Ska vi ta en mysdag?”, frågar jag.
Han nickar.
I dag var en sådan underbar dag. Svinkallt, visserligen, men full av upplevelser.
Och jag upptäckte att killen kan spela schack!
Bara en sådan grej.
Här en stilstudie mellan kladdkakan och kokospinnen på Moderna museet.
(Gissa vem som vann, förresten.)
