Det är mycket nu. Luciatåg och skridskoåkning och lussefika med dagisfröknar här hemma (skitkul!) och julklappar och avveckling av kontoret och lansering av nya romanen nästa år och kompisar som kommer hem från Alaska och ännu mer julklappar och…
Det brinner snart i huvudet på mig.
Eller som min pappas gamla flickvän brukade skrika åt busschauffören när han inte öppnade dörrarna som hon ville:
”Hare brunnit i huvudet på dig?!”
Det tyckte pappa var roligt.
Men nu är det snart så, på riktigt. Tankarna far runt i huvudet på mig så jag tror det ska bli överhettning till slut. Ibland tror Gunnar det också, som i går när vi satt på bussen och hade julhandlat och jag bara satt och tjoade om nya saker hela tiden:
”Glöm inte dinosaurieägg till ungarna!”
”Jag vill ha skridskor, storlek 38, de finns säkert på Blocket!”
”Och en limpistol! De finns på Clas Olsson, jättebilligt!”
”Och teleskopet, kan du hämta det?”
”Och vi måste låsa upp låsen på rattpulkorna och lämna in försäkringskassepapper för påskrifter och vem ska förresten hämta barnen i dag!”
Gunnar klappade mig lite lugnande på låret:
”Hörru, kan man sätta in en brandvarnare i din hjärna?”
