Femåringen är djupt avundsjuk på pappas iphone.
”JAG VILL HA EN SÅN!”
”Ja, det vill jag också, älskling, men det har jag inte råd med.”
”Varför inte det?”
”Den kostar sjutusen kronor.”
”Är det mycket?”
”Ja, supermycket.”
”Men varför har pappa fått en sån då?”
”Han har inte fått en sån. Han har bara fått låna den, på sitt jobb.”
Han funderar en stund. Sedan kastar han sig på golvet och bankar med armarna i golvet.
”MEN JAG VILL HA EN SÅN!”
Gunnar och jag ler. I våra ögon är det en fullkomligt normal reaktion från vilken tekniskt intresserad människa som helst.
