I går var det en stor dag. Först svor Obama in sig som president. Vilket ögonblick! Jag stod upp. Med Lykke i famnen och handen för bröstet. Och tårarna rann. Gunnar filmade. Jag hade nyss ammat Lykke och tror inte ens jag hann stoppa in bröstet i behån. Så det kommer att vara en spännande film att se på familjefesterna framöver.
Och sen då.
Så fick jag rusa iväg till informationsmöte på skolan.
På Skolan.
Det är knappt jag fattar det själv, att min förstfödda ska börja skolan. Jag satt och fick svimningskänslor när jag satt i skolmatsalen och tittade upp i de runda lamporna. Och jag mindes precis hur oändligt stor matsalen tedde sig första gången jag besökte den, med min dagisgrupp, då Sundbyberg i slutet av 60-talet.
Matsalen var som ett stort hav som man skulle ta sig över. Medan alla tittade. Och mjölkautomaten. Jag minns fortfarande mitt möte med mjölkautomaten, där man skulle stoppa in sitt glas och så kom det ut mjölk.
Nu heter det Milkbar, men det är samma konstruktion. Elliot kommer också att älska mjölkmaskinen. Det vet jag. Han kommer att vilja ha en hemma.
Men här är det jag som är mjölkmaskinen.
Mrs Milkbar.
2 kommentarer
Jag tror att Obama kommer att bli en riktigt bra president!
Haha du är rolig du, Mrs Milkbar! 🙂