Nu börjar tidningarna ringa och fråga om nyårslöften. Jag blir lika ställd varje gång. Jag minns knappt vad jag lovade förra året. Men jag brukar bara lova sådant jag kan hålla, så det var nog att vara mer närvarande med barnen. Att leka mer.
Och det har jag gjort.
Jag är lite nykär i alla mina tre barn. Och de tycks vara lite nykära i mig. Det är häftigt.
I år tänker jag försöka vara lite mer närvarande i min egen kropp. Simma och promenera och vara snäll mot den här fantastiska kroppen som ju är världens häftigaste uppfinning.
Det här året har jag inte riktigt hunnit med den. Somliga dagar känner jag mig som 82. Det gör ont överallt.
Men look out 2009, jag tänker bli Superstark!
Nåja.
(Påminn mig gärna om det, i slutet av nästa år.)
Vad tänker ni lova?
