Barn ska inte behöva se mamma och pappa fulla

Barn ska inte behöva se mamma och pappa fulla

Här är artikeln som gick i Aftonbladet Söndag. Med rubriken ”Barn ska inte behöva se mamma och pappa fulla” – och fina, fina bilden på mig och Lykke. Och en bra kom ihåg-ruta från Bris:

Vad alla barn med problem hemma behöver veta
* Det är inte ditt fel. Du är heller inte ensam om att ha det såhär.
* Du har rätt att få prata om hur du har det hemma med någon annan vuxen.
* Föräldrar som mår dåligt kan få hjälp.
* Du kan själv behöva stöd.
* Du har rätt att må bra.
Källa: Bris

Det är en ruta man skulle behöva för vuxna också. Inte minst alla oss alkisbarn.
God Jul på er allihop. Varma kramar. Och kom ihåg att ni har rätt att må bra.

4 kommentarer

Ja, denna förbannade sjukdom, som slår sönder familjer och förstör hela liv.
Jag är en sån där förälder som har druckit inför mitt barn. Är numer nykter alkoholist och har så varit i många år. Men jag glömmer aldrig sveken jag utsatt mitt barn för, och inte heller de svek jag blev utsatt för som barn med en pappa som drack alla storhelger, blev otrevlig och skrämde oss barn.
Mitt barn var litet när jag slutade, men han minns längtan efter mig när jag var borta på helgerna, och den var svår. Vi pratar/pratade öppet om det och jag vägrar låta honom eller jag själv lägga locket på. Han är vuxen idag och kan hantera sin uppväxt på ett bra sätt, det är jag oerhört tacksam för.
Jag önskar så att alla barn som lever med missbrukande föräldrar vågar prata med ngn om det, och också våga ta PMot den hjälp som erbjuds utan att känna skuld och utelämnande av föräldern. De behöver få veta att det är många barn och ungdomar som har det likadant som de själva, att de inte har ngn skuld i det som sker. Därför är det så bra när ungdomar föräläser om sin uppväxt och sina erfarenheter av alkohol och droger.
Med missbruket följer det så extremt mkt smärta och svårbearbetade problem, både för barnet och missbrukaren. För oss har sjukdomsbegreppet varit till stor hjälp, det har gjort det lättare att förstå varför jag druckit och svikit mitt barn.
Det var inte mitt fel att min pappa drack, lika lite som det var mitt barns fel att jag drack.
Det här kommer över mig ibland och gör väldigt ont, trots att åren gott. Men jag är tacksam att jag får leva nykter och inte ställer till med mer skada, varken för mig själv eller ngn annan. Jag är så tacksam att vi fått ett bra liv.
Varma hälsningar till er som lever med eller under missbruket, till alla barn och tonåringar som inte vill stiga upp till en ny dag med en full mamma och pappa, kanske med hot om våld och annan skit, till alla som mörkar sitt liv och lever i skammens avgrund.
//Kram från Tristessen