”Jag har legat och sprutat mig själv med bröstmjölk i ögat”, kom jag ut och meddelade min man.
Han såg lite förvånad ut.
Och det hade nog varit en rätt komisk syn, om någon på big-brother-vis hade haft en infraröd kamera i sovrummet där jag låg och ammade lilla Lykke.
Men vad ska man göra.
Det gör ju så himla ont.
Hon har två tänder. Men det känns som hundrafyrtiosju och hon bits med allihop. Skaver liksom av stora skinnlager från bröstet… ja, ni vet ju. Och bröstet reagerar som en hel armé. Och får storlek MELON igen och bara värker och värker. Det är då jag trycker till det. Med båda händerna. Och sprutar ner hela rummet. En stråle kom rakt i ögat. SPRUTT! liksom. Det var jag inte beredd på. Och det är säkert inte ett dugg farligt.
Men lite roligt.
Tror jag.
Borde jag verkligen blogga om det här, Gunnar?
1 kommentar
Har suttit och läst din blogg lite och den är rolig och underhållande. Och jag tycker det är underbart kul när folk vågar berätta om saker som är roliga men som man normalt sett aldrig skulle yppa för någon. Jag skrattade åt din lilla ”olycka” men samtidigt så undrade jag hur du lyckades med att spruta bröstmjölk i ögat? Hur fick du till denna vinkeln? ”haha”. Nu ska jag läsa vidare.
Lycka till
Micke, i Hong Kong