Vissa stunder är så man blir alldeles tårögd. Som när tvååringen sitter och vaggar sin lillasyster i babysittern.
Han klappar hennes huvud lite försiktigt.
Och så säger han det, med en blick upp mot pappa:
”Töt.”
”Är bebisen trött?”
”Neej, töööt!”
”Söt?”
Det är verkligen inte ett ord han brukar använda.
Men nu nickar han ihärdigt.
”Bebisen töt.”
Han ser både djupt generad och stolt ut.
Pappa nickar och håller med.
Ja, bebisen är verkligen söt. Och det är hon sannerligen inte ensam om i den här familjen.
