”Ja, vad ska man säga. Detta verkar ju vara vanligt trots allt, att man får konstiga frågor om man inte dricker. Samma för mig, jag dricker inte i mina barns sällskap och jag dricker inte så mkt annars heller mkt pga att jag har kronisk migrön och den triggas av alkohol, men också för att jag inte tycker att det är så himla viktigt längre, som tonåring och upp till 22 javisst då var jag som alla andra, söp och hade kul och gjorde bort mig och det är ju mer el mindre naturligt, det som förvånar mig är de som fortsätter upp i åren och även efter sen man fått barn i nästan samma tempo. Jag vill påstå att då har man nog nån vilja att fly bort från sitt liv. Näe bort med spriten ur barnens liv säger jag, jag har sett på nära håll vad även små mängder kan göra för barn, Usch Fortsätt du att propagera.
Kram Joanna”
Svar: Ja, jag fattar inte heller varför man vill fortsätta att vara en fjortis som testar gränser och fyllefestar långt upp i trettio-fyrtioårsåldern. Människor har så svår för att bli vuxna i dag. Är det ansvaret som är så betungande att man måste fly ibland? undrar jag.
