”hah! jag tyckte precis som Katriin innan jag fick barn, visserligen hade jag ingen våning på östermalm, pengar i drivor och designade kläder, men jag tålde inte små barn. Jag blev helt hysterisk om jag fick en barnfamilj bakom mig på flyget. När jag hörde barn skrika på stan så tänkte jag – men däng till ungen så den håller tyst! Sen fick jag mitt lilla snuttetroll och det går inte en dag utan att jag våndas och lider för alla de barn som har det svårt i världen. När Engla hittades grät jag i två dar för ett barn jag aldrig träffat. Hör jag barn skrika nu så brister mitt hjärta. Hur kan man bli så förändrad? Är det inte fantastiskt vilken kärlek man får i sitt hjärta när man får barn? Inte bara för sitt eget men för alla små barn i världen. Det är gåvan barnen ger sina föräldrar och att inte få uppleva detta i det enda liv man någonsin kommer att få är sorgligt.
Hälsningar Suz”
Svar: Ja, precis så. Det är fantastiskt vilken kärlek man får i sitt hjärta när man får barn.