På tåget

04.30 var jag tvungen att gå upp i morse, för att hinna med tåget. Men det var ändå ingenting mot min man, som gick upp vid tresnåret med lillkillen som ville… ja, upp, typ. När jag stack hade de fortfarande inte somnat. Det kommer att bli en lång dag. För alla.
Nu sitter jag mest och undrar över varför vi kan flyga till månen, men inte vända på stolarna i SJ:s vagnar, så att man åker på rätt håll. Hela min förstaklassvagn åker baklänges. Alla ser ut att må illa. Jag ser nog allra värst ut, skulle gärna visa bild -men det går inte att bildblogga just nu. (Och ska vi redan nu utse det till dagens i-landsproblem?)

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.