Monica om morgongåvor

Så är skriver Monica:

”Varför skulle det ena utesluta det andra? Eller menar du att en man som köper en ”krystgåva” till sin hustru inte kan vara föräldraledig? Jag kan avslöja att det här fjanteriet har varit i Sverige längre än du tror. Åtminstone för 20 år sedan fick jag min första ”krystgåva”. Jag undrar hur du förhåller dig till morgongåvan? Fjanteri – eller en gammal svensk tradition? ”De senaste 200 åren har morgongåvan oftast bestått av ett smycke som bärs på kvinnans hals. Idag består morgongåvan oftast av ett hängsmycke med diamanter och färgstenar eller ett pärlband med odlade pärlor. Det kan även vara en ring att bära på höger hands ringfinger eller lillfinger.”

Svar: Jag gillar inte morgongåvor heller. Fjanteri. Varför ska bara kvinnan få en? I så fall ska väl båda ha en gåva i ett modernt jämställt samhälle. Gammal svensk tradition? Jo, pyttsan. Det handlar bara om att männen tidigare satt på alla tillgångar och kvinnan var tvungen att ”få gåvor” för att ha något alls.

1 kommentar

Fast nuförtiden brukar man ju ge morgongåvor till varandra. Inte bara till bruden.

Jag tycker att krystgåva var en förträfflig idé. Jag tar gärna PMot en present om jag gjort något så fantastiskt som att föda barn. Fast jag skulle nog bli gladare över en helkroppsmassage än diamanter.