Apropå alla förbaskade kläder som ska av och på under vinterhalvåret, så hittade jag den här rara historien på Föräldranätet, under rubriken Ur barnamun:
Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han skall gå ut i kylan. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När äntligen stövlarna sitter på så säger Oscar:
”De sitter på fel fot!”
Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger, stövlarna sitter fel. Hon drar som en dåre i tre minuter för att ta av dem och börjar om med en superansträngning för att sätta på dem igen. Då säger
Oscar:
”Det är inte mina stövlar!”
Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lilla Oscar som tittar på henne med fiskblick.
”Ok, vi tar av dem då.”
Hon sätter igång med samma träning som tidigare.
”Varför sa du inte det tidigare?” frågar hon när hon är klar.
”Det är inte mina stövlar, dem är brorsans, men mamma vill att jag skall ha dem”, svarar Oscar.
Fröken börjar gråta och, mycket behärskad fast bestämd, sätter på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon Oscar, sätter jacka på honom, halsduk och frågar:
”Var är dina vantar?”
Oscar svarar:
”Jag la dem i stövlarna!”
