Warning: Constant WPLANG already defined in /home/granding/flytt.hillevi.nu/wp-config.php on line 69
Var finns alla kom-bara-och-ha-kul-föreningar? – Hillevi Wahl

Var finns alla kom-bara-och-ha-kul-föreningar?

424389 10151639244358572 512349620 n

Den enda sport jag någonsin ägnat mig åt under min uppväxt är simning. Man kan till och med säga att jag tävlingssimmade. Priset var ofta en kanelbulle eller en mer-dricka. Detta hände alltså när jag var sju-åtta år.
Min kropp funkar i vatten – och det går bra att simma framåt. Faktiskt fort, till och med. Men jag lärde mig aldrig göra de där vändningarna. Och framför allt tyckte jag inte om att tävla. Jag fick ont i magen av det, fixade inte prestationskraven.
Så jag slutade med det.
Kanske lite synd, men förmodligen sunt. Möjligtvis kan jag önska att det hade funnits någon glad-motionärs-klubb även för barn. Att det inte så himla fort blev fokus på att vinna, att prestera. Barn mår bra av att röra sig, det finns en vinst bara i det. Det är likadant med alla sporter. Varför måste alla klubbar elitsatsa så tidigt? Varför är allt så indelat i åldersgrupper. Mina pojkar som är 7 och 9 år skulle jättegärna vilja spela fotboll tillsammans, för att nämna ett exempel. Eller handboll eller nästan vad som helst. Men det går inte. Det är helt olika dagar för 7-åringar och 9-åringar. Inte för barnens skull, utan för att elitsatsningen ser ut så.
Var finns alla kom-bara-och-ha-kul-föreningar?

Detta var bara en av alla de hundra saker jag funderade på under simpasset i morse. Det gick ju så bra i backintervallerna i går kväll, så jag blev sugen på mer. Vi var tre tanter och en man i poolen. En av tanterna sjöng till musiken. Lite smågulligt sådär. När sedan en tant gick upp klev det ner en kvinna med simglasögon. Och har de simglasögon vet man att det blir åka av. Vi simmade ikapp i en halvtimme. Det var inte något uttalat. Bara ett det-var-ju-sjävla-fanken-om-hon-ska-få-komma-fram-först-tänk från bådas sidor.
Sådant är alltid lika kul. Och vi log stort mot varandra när jag klev ur.
Sim-salabim, ett leende!

3 kommentarer

För vuxna finns det ändå ganska mycket. Väldigt få elitsatsar på tanter, haha. Men tyvärr får man nästan aldrig ta med sig barnen. Inte ens Friskis & Svettis som har hundratals tider i veckan och gillar barn – har mer än en familjegympatimme i veckan. Vilket såklart krockar med min egen NMT-träning på lördagar och då finns det inget alternativ kvar. Jag skulle vilja ha familjegympa i veckorna, men det tycks inte finnas någonstans.

Jag säger igen som jag sagt i kommentar här förut: alla föreningar drivs av ideella krafter = föräldrar och ungdomar. Saknar du en verksamhet får du driva den själv. Ta med en till förälder som tänker som du, försök jaga tag på en lokal/idrottsplats (detta är det svåraste), och kör igång, familjegympa, fotbollslek eller vad du vill. I min lilla stad drivs tjejernas handboll av dotterns ena kompis mamma, fotbollen av sonens tre kompisars pappor, innebandyn av dotterns andra kompis mamma osv osv. Och min man är scoutledare.