Småbarnsföräldrar är jättetrötta

Jätte, jätte, jättetrötta är vi. Och nu forskar man tydligen på oss. Det är nog bra. Och jag tycker att familjen i DN:s reportage har en sund inställning (det vill säga ungefär som jag själv).

”Anna Boström har valt att hoppa av den nya trenden att småbarnsföräldrar ska fortsätta leva vuxenliv, satsa på karriären och de gamla vännerna, samtidigt som de tar hand om sina barn.
– Detta är förmodligen min sista barnledighet och jag vill kunna njuta av den fullt ut, inte stressa ihjäl mig och mina barn, säger hon.”

Hon gör ingenting av allt det där man ”borde” göra nu: Mammafikor, babygympa, babyyoga, babysång. Allt det där som jag trodde att jag också måste göra när jag var nybliven mamma. Men som min lille förstfödde bara blev superstressad av. Så vi levde vidare i vår lilla – omoderna – bubbla.

”I dag är det ingen självklarhet att gå upp i sin mammaroll och bara ägna sig åt sitt barn under föräldraledigheten. Anna Boström har väninnor som redan efter några månader tog med barnet till affärsmöten och konferenser. Och som valde att bryta föräldraledigheten när barnet fyllt åtta månader.
– Jag respekterar deras val. Men det är inte mitt. Det händer att jag får höra att jag måste ”frigöra mig”, lära Laura att ta flaskan så att jag kan komma ifrån, gå och träna eller åka på spa. Men det är inte viktigt för mig. Varför ska jag flänga runt på saker som bara stressar?”

Heja alla mammor och pappor som vågar stressa av. Downshifta, heter det visst i arbetsklivet.