Tänker mycket på pappor nu. Och hittade det här fantastiska citatet som inleder Tove Janssons bok ”Pappan och havet”:
”En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sin trädgård och kände sig onödig.”
Det är så vackert och så oerhört sorgligt på samma gång.
