”Stackars, stackars kvinnor tänker jag varje gång jag läser Elena Ferrante”. Så stod det i DN - men jag blir bara lycklig över den brutala verkligheten och språket. Språket! Någon har tappat bort en docka och jag kan knappt andas för att det är så spännande. Och då är jag inte ens intresserad av dockor. Har aldrig varit. Kanske är just därför symboliken i denna luggslitna docka så gripande och kraftfull. Hur som helst - ni måste läsa Skuggan av en dotter. Det är en ren och smärtsam njutning. @norstedts_forlag

Ni som följer mig vet att jag ÄLSKAR att läsa ungdomsböcker. Speciellt om de är bra. Om de känns äkta. Den senaste boken om Billie har jag längtat efter som en sockerjunkie längtar efter en godispåse. @sarakadefors är läsgodis med tuggmotstånd. Sara skriver alltid på riktigt. Och när hon skriver om Billie så är det som om hon skriver om något hon vet väldigt mycket om. Ända in i själen. Hon skriver som om hon själv har varit fosterbarn och haft en mamma som inte är som alla andra, som inte klarar av en vardag. Sara skriver som om hon verkligen har bott i en familj med skenheliga vuxna. Som om hon faktiskt har haft en bror som är särbegåvad och har intressanta funktionsvariationer. Hon skriver om allt det där som så många vuxna inte vågar nudda med ord - för att det är så ”svårt”. Men Sara har en sådan lätthet med orden. Det blir bara spännande och berörande, rörande. Jag älskar Billie. Läs och köp och ge bort! @bonniercarlsen

I nya numret av Tara är jag och Movitz med i aktieskolan. Bara det är värt att köpa tidningen för. Så spring och köp! @tara