Förundran. Awe. Jag har alltid känt mig mer hemma i Guds trädgård än i finrummen. Varje liten detalj är som ett mirakel i sig. Så fort jag kommer hit åker pulsen ner. Jag kan förundras över dessa små blommor och bär i en evighet. Och regndropparna. Som de vackraste smycken. En plats att andas, tänka långa tankar, se mönster sedan långt tillbaka. Tänka på de som levde under helt andra förutsättningar och försöka förstå vad de tänkte. En sådan här dag i oktober. Ja, och så läser jag. Såklart. Avhandlingar och böcker om vartannat. Här finns det tid. Hur mycket som helst. Det är bara att plocka tiden. Som bär i ett höstregn. Note to self: Kom hit ofta. ️

Förundran. Awe. Jag har alltid känt mig mer hemma i Guds trädgård än i finrummen. Varje liten detalj är som ett mirakel i sig. Så fort jag kommer hit åker pulsen ner. Jag kan förundras över dessa små blommor och bär i en evighet. Och regndropparna. Som de vackraste smycken. En plats att andas, tänka långa tankar, se mönster sedan långt tillbaka. Tänka på de som levde under helt andra förutsättningar och försöka förstå vad de tänkte. En sådan här dag i oktober. Ja, och så läser jag. Såklart. Avhandlingar och böcker om vartannat. Här finns det tid. Hur mycket som helst. Det är bara att plocka tiden. Som bär i ett höstregn.
Note to self: Kom hit ofta. ️

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.