Det är något väldigt vilsamt med att få stå och handdiska vid ett fönster med utsikt över naturen. Känslan av vatten. Av porslin. Tallrikar. Koppar. Hemmagjorda smörknivar. En tacksamhet över lugn. Men också över att vi kunnat äta oss mätta i dag också. Att vi är tillsammans. Kan skratta över vardagen vid matbordet.

Det är något väldigt vilsamt med att få stå och handdiska vid ett fönster med utsikt över naturen. Känslan av vatten. Av porslin. Tallrikar. Koppar. Hemmagjorda smörknivar. En tacksamhet över lugn. Men också över att vi kunnat äta oss mätta i dag också. Att vi är tillsammans. Kan skratta över vardagen vid matbordet.

Det går inte att kommentera längre.