Mitt mantra just nu. Jag har troligtvis hål i trumhinnan och får inte simma. Artros och löparknä gör att löpningen går sådär. Och så har vi alltså yrseln. Men on the good bright side of life så har jag börjat kunna sova bättre. Jag kan träna benen på gymet (shit vilka snygga ben och vilken stark rumpa jag kommer att få) och jag har underbara människor omkring mig. Som vill mig väl. Som får mig att skratta, som leder mig rätt när jag är vilsen. Som min sjukgymnast sa: ”Nu måste vi fokusera på allt som du faktiskt kan göra!” Och det är inte kattskit!

Kommentera

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.