Chock, reaktion, ilska, förtvivlan, sorg, acceptans och nyorientering. I dag har jag gått igenom alla krisens stadier, tror jag. Min ena höftkula är ofrisk. Tack vare träningen är allt dock mjukvarorna runt omkring friska. ”Det brukar se mycket värre ut!” sa han. Löpningen ligger risigt till i nuläget. Dock. Men vi får se hur vi kan lägga upp rehab och träning – lägger jag mina kort rätt kan jag slippa operation i femton år. Jag siktar på det.

Det går inte att kommentera längre.