Avd Tröttsamma typer

Jag brukar älska Liv Strömquist och utropa henne till president lite då och då. Jag är lite kär i hennes hjärna. Därför var det med stor förväntan jag satte mig med hennes senaste seriealbum – Ja till Liv!
Men skrattet fastnade många gånger i halsen. För ibland var hennes påhopp på vissa grupper – kristdemokrater och publik med handikapp – närmare mobbing än någon slags humor.
Sedan kom jag till sidorna om Tröttsamma typer och höll på att skratta ihjäl mig av ren igenkänning. Som Föreläsningsfarfar:

”På varenda, paneldebatt eller workshop finns det en föreläsningsfarfar i publiken. Det är en övernaturligt gammal man som reser sig upp oberoende av stämning eller situation och börjar prata fritt om något personligt intresse han har. Det kan röra sig om esperanto, gluten, norsk fisk, Peru, nasi goreng, Anders Zorn, kräftor, högertrafikomläggningen mm.”

Och när föreläsningsfarfar en gång börjat prata kan ingenting stoppa honom.

Hahahahahaha! fnissar jag och minns alla mina föreläsningsfarfrar och hur jag har stått som ett levande frågetecken inför dem och inte vetat var avstängningsknappen sitter på dessa helt fantastiska gubbstruttar, mansrollen i destillerad form.

För, som Liv mycket riktigt skriver, frågan som stannar kvar hos oss som varit där, efter alla andra tankar, är: Varför finns det ingen Föreläsarfarmor?

Liv Strömquist är och förblir oerhört läsvärd. Man behöver inte älska henne eller hålla med i allt, men hon får åtminstone turborotation på mina hjärnceller. Här kan du köpa årets mest diskussionslystna julklappsbok.

1 kommentarSkriv en kommentar

  1. Det fanns en Föreläsarfarmor i Norge fram till 23 november. Jag citerar från Aftenposten:
    ”Elna Matland, Bergen, sovnet stille in 90 år gammel. Hun var et av norsk esperantobevegelses mest aktive medlemmer noensinne. Hun lærte esperanto 18 år gammel i 1939 og har siden da hatt en nærmest uendelig liste av verv i norsk esperantobevegelse…. Hun var aktiv i organisasjonslivet til det siste, med programinnslag og
    velfunderte meninger. Elna var et livlig menneske med en fantastisk humor, levende engasjert i alt som skjedde runt henne,klartenkt og uortodoks, og aldri redd for å rive opp i gamle tankebaner. Vi savner henne dypt. 
    J E A norsk esperanto-forbund”
    Tänk en sådan Föreläsarfarmor!