Isobel om kvinnofällan

Isobel Hadley-Kamptz skriver tänkvärt om kärnfamiljen och kvinnofällan:

”Jag är fullt medveten om hur äckligt självgott det låter, men jag tycker inte att det är alls så svårt som jag trodde att ha en jämställd familj.
Massor av saker är svåra efter att man fått barn, att få tid att tänka, att få sova, att få den inte längre splitternya familjemedlemmen att förstå att det är dåligt att äta på sladden till tv:n. Men jämställdhet är faktiskt inte särskilt svårt, inte om man vill tillräckligt mycket.
Det handlar om enkla saker som att dela föräldraledigheten rakt av och svårare som att inte ogrundat utgå från att den som är mamma kan mer eller borde ha ett närmare förhållande till barnet än den som är pappa.
För det är ju där knuten ligger. För att uppnå jämställdhet i familjen måste man både ge upp idén om det goda moderskapet och idén om det manliga oberoendet.”

Fast jag kan tycka att det är lite svårt ändå. Man måste hela tiden passa på sig själv så man inte tar på sig för mycket av rollen som Projektledare och En God Moder. Då är det rätt skönt om man, som jag, har en man som ofta är mer jämställd än jag. Som är stenhård när jag börjar svaja. Det gäller att välja rätt man. Jag tror det är det som är själva trixet.

4 kommentarer Skriv en kommentar