Debatten och kommentarerna går höga kring det här med alkohol och mammande. Senast skrev Svenskans krönikör Anna Larsson en jippie-krönika om de nya råden från Livsmedelsverket.
Även här på bloggen har debatten rasat.
Monica skriver så här:
”Man har alltså endast bevisat att man inte har hittat något bevis för att ett glas vin skulle utgöra någon fara för ett diande barn. Jag köper det. Jag tycker att det är konstigt varför man koncentrerar sig på just det faktum att mamman dricker denna mycket måttliga mängd av alkohol istället för att koncentrera sig på andra saker som – vetenskapligt bevisat – ÄR mycket farligare för barnen. Om föräldrarna t.ex. är osams och det förekommer bråk i familjen då är detta mycket farligare för barnet oavsett om föräldrarna råkar vara helnyktra. Varför vill man inte ta upp sådana här aspekter istället? Eller varför tar man inte upp att mammans oro under graviditeten kan leda till ADHD hos barnet? Någon stackare kan alltså oroa sig i onödan över det vinglaset som hon råkade dricka innan hon visste sig vara gravid och därmed kan denna ORO – och inte alkoholen – förorsaka skadorna. Är inte detta intressant eller viktigt att påpeka?”
Svar: Oj. Det var många saker på en gång. För det första är jag ganska säker på att alkohol i sig många gånger utlöser konflikter. Och bråk.
Liksom oro och ångest.
Alkohol är många gånger en slags självmedicinering för kvinnor och män som är så sorgligt illa rustade att de inte kommer på någon bättre lösning på en kris. Eller konflikt. Det där pratar jag länge om på mina föredrag.
Så man kan ju undra många gånger vad som är hönan eller ägget när det gäller missbruk.
Men jag anser också att vi som kan VÄLJA – vi som inte mår så jäkla dåligt eller har fått så få verktyg med oss i livet att vi bara kan komma på alkohol eller droger som den stora lösningen på alla problem – varför kan vi då inte avstå under en period i barnens liv som är så oerhört känslig? Kan vi inte hitta ett annat sätt att njuta på?Ett sätt som inte skadar våra barn?
För hur lite alkohol som än går över i barnens blod, så är det ändå skitjobbigt och se sin mamma eller pappa bli blank i ögonen. Eller lukta konstigt eller skratta lite för högt eller bli jobbigt känslosam. Det känns fruktansvärt otryggt för ett barn, och det räcker med ett enda glas vin för att barnen ska känna den oron.
Fråga vilket barn som helst.
1 kommentar
Jag håller med om att alkoholen många gånger är utlösande faktorn för bråket i hemmet. Tyvärr beror detta ofta på att den medberoende inte kan acceptera att hon inte kan ändra på alkoholisten. När vi pratar om att mamman dricker ett halvt glas vin kommer detta inte att skapa varken oro eller ångest i vanliga, normala familjer. Men naturligtvis jätte mycket ångest om mamman har problem med spriten.
Jag har själv använt alkohol som värkstillande medel när jag drabbades av en långvarig skada och fick problem med magen av värktabletterna. Alkoholen var min räddning då och jag uppskattar verkligen att den finns. Men självklart drack jag inte en flaska om dagen..
När du pratar om en känslig period i barnens liv undrar jag vilken period du menar. Själv anser jag att hela deras livstid är en ”känslig” period. Inte minst tonåren.
Jag skulle inte rekommendera alkohol till en gravid kvinna, men lika lite skulle jag rekommendera det för en tonårsförälder. Men jag rekommenderar inte heller cigaretter, nässpray, östersjöfisk, McDonalds etc. Alla dessa tycks vara dödliga i stora mängder. Värst är nog nässpray – då går man en långsam kvävningsdöd till mötes.. 😉