Pressklipp

Jag skriver inte chitc lit. Det gör jag verkligen inte. Jag försöker skriva romaner som berör. På djupet. Och jag gräver i mig själv för att hitta det som kommer närmast smärtpunkten.
Men de hamnar tydligen i ett fack som heter Bekännelseromaner. För att jag är kvinna. Och då hamnar det långt ner på listan över vilka romaner som ska recenseras först.

Men nu har äntligen DN:s Lotta Olsson recenserat. Jag är en stor beundrare av detta proffs, så det gör mig mycket varm i hjärtat.
Så här skriver hon:

”Hillevi Wahl skriver sakligt och skickligt om hur lätt det är att glida över i missbruk och självdestruktivt beteende.”

Och i själva huvudtexten:

”Jag skulle inte heller ha kastat mig över ”Hungerflickan” eller ”Jag ska bara fixa en grej i köket” om jag hade trott att de bara handlade om ätstörningar respektive alkoholism. Bevare mig, vad tråkigt! Men en del böcker som handlar om människors misslyckanden är så oerhört trösterika – att få läsa om någon annan som också har känt sig som om livet bara slinter en ur händerna, som om alla andra klarar av att leva normalt utom en själv. Bokbranschen talar om en genre böcker som är delvis självbiografiska, som Hillevi Wahls ”Hungerflickan” – men en välskriven roman kan ge precis den känslan.
Fast man ser det inte på baksidestexten. Nej, man måste hålla lite i en bok först. Man vill läsa lite, bläddra en smula, få en känsla för vad just den här boken kan berätta.”

Visst är det fint. Recenserad i Dagens Nyheter. Wow.

{ 0 kommentarer }

Elin Sten på Kommunalarbetaren har gjort en fin intervju med mig. Bland annat om alla dessa underbara människor jag trots allt har mött på vägen. Ett litet citat:

”De flesta foton på Hillevi Wahls hylla är blekta bilder av sedan länge döda släktingar. Men där finns också några nya, bland annat ett från barnens förskola.
- Det är de här fantastiska dagisfröknarna som har varit vår räddning så många gånger! Gunnar och jag har inte haft nåt att gå på som föräldrar, så vi har fått fråga dem hur man gör.
Det är jätteviktigt att våga be om hjälp, det önskar hon att hennes pappa hade vågat när han inte klarade att ta hand om henne. Hillevi öser lovord över alla som hjälpt henne, BVC-sköterskan, psykologen, förskolepersonalen…
För nu känns det inte längre så svårt. Hon och Gunnar pratar varje kväll om hur de vill vara mot barnen, men i grund och botten är det inte så krångligt:
- Älska dem, krama dem och lyssna på dem! säger Hillevi.”

{ 0 kommentarer }

Hyvä päive!
Finska tv-kanalen FST5, en av huvudkanalerna i Finland, vill göra en skypeintervju på torsdag morgon. Okristligt tidigt, visserligen, 07.10 svensk tid och lite för-rekning 06.40.
Men vad gör man inte för att få prata om Hungerflickan, som tydligen är månadens bok i deras bokklubb (kul, kul, kul!), se nedan.
Farmor skulle ha varit stolt.
Hon var från Finland.
Heja Finland.

”Hej Hillevi!

Jobbar för tv programmet Min Morgon som är en svenskspråkig morgonshow i Finland på kanal FST5 (En av huvudkanalerna i Finland).

Kontaktar dig gällande vår månatliga bokklubb som denna gång är aktuell med ditt verk Hungerflickan. Vi kommer att behandla boken under onsdagens sändning och nu undrar jag ifall vi kunde arrangera ett kort skypesamtal till dig under sändningen? Detta skulle innebära att vi skulle skypa dig efter att vi recenserat boken där kring 8 (7 er tid). Tror du att det här skulle vara möjligt att arrangera?

Mera information om programmet hittar du på svenska.yle.fi/minmorgon
Mvh
Sonja Kailassaari”

{ 0 kommentarer }

Radioprogrammet Capuccino i P4 tipsade om Hungerflickan härom dagen. Kul!
Här är länk om någon vill lyssna.

{ 0 kommentarer }

Magnus Utviks recension av Hungerflickan, i SvT:s Gomorron Sverige:

Om jag har använt ordet stark om den tidigare boken så kan jag verkligen göra det om Hillevi Wahls roman Hungerflickan. Den handlar om en 17-årig tjej som heter Irmeli och som har en försupen mamma och försupen pappa, och hur hon hela sitt liv vill försöka närma sig sina föräldrar. Men hon får ju inte det, så i stället äter hon alldeles för mycket hon känner sig ful och fet som en padda och vi ska höra ett utdrag ur boken där hon beskriver sin egen situation…:
[klicka för att fortsätta…]

{ 0 kommentarer }

Bokaktuellt skriver så vansinnigt fint om Hungerflickan. Ni måste bara läsa.
Här är ett smakprov:

”Boken börjar med en ingående beskrivning av en toalettstol i Usa och fortsätter sedan på samma ärliga sätt. Med ett målande och intensivt språk får hon mig att riktigt känna Irmalis sug, hennes iver och hennes skam. Det går inte att sluta läsa. Och trots alla hemska tankar och all förtvivlan som finns i bokens berättelse, så märks det att den inte är skriven för att få medlidande. Självupplevda historier har en tendens innehålla så mycket sug efter bekräftelse att det tar över och stjäl fokus från vad som vill sägas. Men ingenting av det finns här.
När jag läst ut den letade jag snabbt upp Hillevis mail och tackade henne. För att hon orkar berätta, för debatten hon skapar. Hungerflickan: en berättelse om matmissbruk, ensamhet och pappalängtan är så innerlig att jag berördes långt in i hjärtat. Likt 14 år till salu är detta en bok jag kommer känna stark för en lååång tid framöver.”

{ 0 kommentarer }

Trots att vi tydligen bor i halv radioskugga här och knappt fick kontakt med radiohuset, så lyckades det bli ett direktsänt P4 Mötet med mig i dag.
Det var lite skakigt där ett tag.
Men såhär efteråt tycker jag att det låter riktigt varmt, roligt och trivsamt.
Lyssna här.

{ 0 kommentarer }

Snart finns jag i en direktsändning nära dig. Missa inte P4 Mötet klockan 09.30-10.00.

{ 1 kommentar }