Måste föräldrar leka paparazzifotografer?

Apropå Emanuel Karlstens utmärkta krönika i DN så skrev jag den här krönikan i Allas Veckotidning för ett litet tag sedan:

Alla som har barn eller barnbarn i förskola eller skola känner igen dem: Föräldrarna som fotograferar helt hysteriskt vid skolavslutningar och luciatåg. Man skulle kunna tro att barnen var internationella popstjärnor. Minst. Visst är det bra att man uppskattar barnens prestationer, men för många av oss blir det för mycket:
”Vad är det med dessa paparazziföräldrar som bränner av fotoblixtar i ansiktet på barnen vid luciahögtider och avslutningar? Jag tycker de blir fler och fler för varenda avslutning – och alltmer påträngande. Förstår de inte att barn blir rädda? Vi andra ser nästan ingenting, heller, för att de envisas med att stå längst fram. Ibland tänker jag att man ska förbjuda all form av fotografering på skolor och förskolor. Vad anser du, Hillevi?” undrar Margareta i Täby.
Att förbjuda alla föräldrar att ta kort på sina barn är nog svårt. Men jag tror, precis som du, att man får strama upp reglerna lite. När jag fick ditt brev kom jag att tänka på en inbjudan till ett sommarkalas som en vän nyss fick. Längst ner i brevet stod det:
”Ni får gärna fotografera under festen – men lägg inte ut bilderna på facebook.”
Vad bra, tänkte jag. Klara och tydliga regler. Då slipper man tveka eller fråga. Sådär borde folk skriva oftare.
Likadant borde man kunna göra med avslutningar. Vi har genomlidit sex år av horribla sommar- och julavslutningar på en förskola. Och jag tyckte som du att det blev värre och värre för varje år. Mina tre barn bröt ihop redan på första vinteravslutningen av alla svartklädda människor med luva som stod och blixtrade dem i ansiktet – och de hämtade sig aldrig. De hatade verkligen de där luciatågen och sommarsångstunderna. Det blev alldeles för mycket och det var ingen trevligt stund för någon av oss.
När vi försökte få förskolan att ändra på rutinerna och reglerna sa de bara:
”Så här har vi alltid gjort. Det har funkat bra och varit uppskattat.”
Av vem då, undrade jag, som såg små barn bryta ihop till höger och vänster.
Men när vi kom till vår underbara skola blev det plötsligt ordning på torpet. För där har de en rektor som är lyhörd för barnens behov av trygghet och som inte är rädd för att sätta upp ordningsregler.
Och reglerna denna vår första skolavslutning löd som följer: ”Alla föräldrar sitter stilla i sina stolar. Om ni vill fotografera, så måste ni göra det diskret – och absolut inga blixtar under själva uppträdandet!”
Min äldste son, som aldrig i livet hade vågat ställa sig framför människor och uppträda efter sina traumatiska foto-upplevelser på dagis, än mindre stått på en riktig scen – han kände sig nu plötsligt alldeles lugn. Han stod där framme i sin stjärngosseutrustning och lyste som den stjärna han är, tillsammans med alla sina kompisar.
Och vi föräldrar kunde för en gångs skull sitta alldeles stilla och bara njuta av stunden.
För det är ju en annan aspekt på allt detta fotograferandet som hela tiden pågår i vårt moderna samhälle. Att vi så ofta glömmer av att njuta av nuet.

(Redan 2009 skrev jag för övrigt den här krönikan om ta bilder på privata fester och lägga ut på facebook.)

4 kommentarerSkriv en kommentar

  1. Jag började fundera lite efter att ha läst din text, och bestämde mig för att prata med personalen på dagis, eftersom vår lilla treåring skulle vara med för första gången, och jag mindes hur det hade varit förra året. De blev tacksamma för att jag tog upp frågan och på lucia-firandet blev vi ombedda att inte fotografera förrän alldeles i slutet av firandet. När vi sen kom till småbarnsavdelningen på eftermiddagen hade ‘förbudet’ spritt sig dit också! Det blev ett jättefint firande med nöjda och stolta barn! Så glad jag är att jag kunde förändra!

    • Men vad roligt att höra! Tänk vad skönt att det går att prata om sådant här och fundera lite till, och så blir det mycket bättre, för alla. Tack för att du berättade!

  2. Hos oss bad de också alla att vänta med fotograferandet till slutet. Vilket ledde till att det blev rena rama presskonferensen med blixtar som gjorde barnen halvt blinda… Vete tusan om det var en bättre lösning…

    • Över huvud taget kan man ju undra varför står tappar alla koncept och fotograferar som om det var det sista tillfället på jorden att ta en bild på sina telningar. Det blir liksom en masspsykos. Jag funderar på om man inte ska förbjuda det helt. Kan inte föräldrar uppföra sig trevligt och ansvarsfullt mot sina barn, så ska de heller inte fotografera. Åtminstone inte med blixt.

Kommentera

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.