”Även hjärtopererade lämnas i sticket”

”Hej Hillevi,
Jag följer din krönika i Metro och annorstädes när jag kan. Har mailat till dig tidigare och där bl a berättat att även jag är en av oss som vuxit upp i ett dysfunktionellt hem.

Nu till en reaktion, eller snarare ett komplement till din kolumn om att fetmaopererade lämnas i sticket.

Jag kan av egen erfarenhet nämna att jag under hösten 10 gjorde ett klaffbyte, en bypass och en inmontering av en pacemaker (skulle vilja skriva peacemaker). När väl den postoperativa behandlingen genomförts ”lämnas” patienten ensam med sin, ofta, postoperativa depression som är väl känd inom sjukvården. Och jag kan tänka att detta trauma som bara gastric bypassoperationen innebär sper på tidigare depressioner och/eller psykosociala svårigheter dessa patienter har, som inte alls löses med ett snitt och en förbikoppling.

Så Hillevi, problemet som jag ser det är oförmågan att tänka i flera steg i en fullständig rehabiliteringskedja. Detta kostar mycket i såväl illamående och depressiva känslor hos patienter och mycket pengar i ytterligare symptomer och behandlingar för andra krämpor som egentligen emanerar från ursprunget, den oförlösta depressionen.

Vänligen
Leif”

Svar: Tack för ditt brev, Leif.
Jag håller helt med dig om att det kostar ”mer” att lämna människor i sticket.
Det är så självklart egentligen, så elementärt, men ändå tycks sjukvårdspolitikerna inte kunna tänka i flera steg. Sällan läkare heller, det är den vårdande personalen, som sjuksköterskor och psykologer och vårdbiträden – och ofta familjen, som får ta smällen efteråt.

Och tack för nya insikter kring hjärtoperationer. Jag har inte tidigare dragit den parallellen. Men det måste naturligtvis också vara en stort och omvälvande ingrepp i både kropp och själ.
Det är alltid värdefullt med erfarenheter från olika vinklar.
Varma hälsningar
Hillevi

Kommentera

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.