…Å alla kära systrar av Ebba Witt Brattström, Norstedts förlag. (Jag har alltid svårt att komma ihåg om det ska vara Bratt-Wittström eller tvärtom, nästan som en tvångstanke. För jag vet att Ebba skulle bli skitförbannad om man sa fel. Så berätta det inte för någon, framför allt inte Ebba. Lova det.)
Men alltså, en här måste jag ju bara hinna klämma. Ganska snart. Årets feministsnackis, alla kategorier. Jag kommer säkert att bli arg när jag läser den. Förbaskad på den larviga kampen mellan olika sorters feminister. Nya och gamla. Vänster och höger. Fina och fjantiga. Som om den ena var bättre än den andra.
Och jag kommer säkert att bli förbaskad för att de kvinnor jag kände på 70-talet inte hade en chans att kunna gå med i ett demonstrationståg. Min mamma, till exempel. Som trodde att jämlikhet handlade om att supa och röka ikapp med grabbarna.
Men jag kommer säkert att skratta en del också. Inte minst åt bilden på en skäggig Horace Engdahl. En klassiker.
