"Man jobbar med ordbilder"

Man kan ju inte dra alla förskolor med en viss pedagogik över en kam. Vår förskola är som sagt en montessoriförskola, men framförallt är den fantastsik pga personlen. Underbar personal, när vi pratar om våra barn så beskriver de verkligen våra barn, de känner dem och det känns så tryggt. Det är ekologisk ”hemlagad” mat och de är med i friluftsfrämjandet, det är alltid lugn och skön stämning. Allt detta blir en underbar kombination och barnen trivs, då är ju barnen också öppna för kunskap och bara suger i sig i språkgrupperna och under samlingarna.

Alla ur och skur dagis är inte bra och alla kommunala dagis är inte hemska – trots att vi har erfarenhet av ett som gjorde att både jag och min son grät.

När min äldsta son började nollan kunde han inte läsa så himla bra. Sitt namn kunde han skriva sen några år tillbaka och ljuda sig igenom enkla ord. Bland föräldrarna var det mycket prat(läs skryt) om vad deras barn kunde och rektorn snappade upp detta. Hon sa på ett föräldramöte att det var så bra att många av barnen kunde läsa och så himla bra att vissa kunde räkna bra och lika bra att vissa kunde spela bandy, dribbla en boll, klättra upp för ett högt berg. För det är just det som är montessori, att ta tillvara på barnets intresse just nu.

Nu går min son i tvåan och slukar böcker som Narnia, Harry Potter osv, 2-3 böcker i veckan. Nu är han även intresserad av matte och det är så kul att göra läxor tillsammans.

Jo, det står i läroplanen att förskolan ska stimulera barnens intresse för skriftspråk. Däremot står det INTE att alla barn ska lära sig skriva sitt namn, eftersom läroplanen inte talar om vad barnen ska uppnå, utan vad förskolan ska arbeta med och sträva mot. Ett rätt sympatiskt upplägg, kan jag tycka. I alla fall. Jag tror det beror otroligt mycket på personalen, vilken verksamhet som bedrivs på förskolan. Det finns säkert avdelningar där ingenting sker i den vägen, precis som det finns avdelningar på förskolor av alla möjliga slag, både kommunala och privata, som arbetar på ett helt fantastiskt sätt med skriftspråk, både i läsning, skrivning och lekskrivning, på ett sätt som barnen tycker är lek- och meningsfullt. Jag vet i alla fall att min dotter, som går på en helt vanlig kommunal förskola, kan både läsa och skriva – hon både ljudar och läser ordbilder, lyssnar på språkljuden och skriver ner dem – och hon är tre år. Alla barn på ”min” 2-4-årsavdelning känner igen sina namn i skrift, och de flesta kan skriva i alla fall sina förstabokstäver, några läser och skriver mer än så. Jag arbetar också på en vanlig kommunal förskola utan uttalad inriktning. Det är alltså väldigt olika, beroende på förskola, beroende på förskolechefen, beroende på personalen osv.