Ni missade väl inte svt-dokumentären ”Kysst av spriten” i går? (Eller valde ni hellre Anna Anka?)
Det var en av de bästa dokumentärerna jag har sett.
Så ärligt och insiktsfullt.
Och jag tyckte de var så vackra ihop, mamma och dottern.
Det blev jag glad över.
En sekund låtsades jag att det var min egen mamma. Att det hade kunnat vara så.
Kysst av spriten
-
Helena
Previous post: Viveca Lärn for president
Next post: "Jag fick skura trappor för att ha råd med skolan"













