Tvångsvård av gravida – nej tack!

14 augusti 2009   i Bloggen

Tydligen har kd baxat fram ett förslag om tvångsvård av missbrukande gravida.
Och svenskan säger att det är ”välkomnande”.
Herregud. Det är skrämmande.
Vilken människosyn! Vilken kvinnosyn!
Som om vi kvinnor blir helt livegna så fort vi blir gravida.
Som om vi bara vore en fortplantningsmaskin utan rättigheter.
Nej, det är inte trevligt att kvinnor missbrukar så till den milda grad att fostren skadas. Vad de än missbrukar – oftast är det för övrigt sig själva.
Men tvångsvård är ingen rätt väg.
Den vården de får ska alltid vara frivillig.
För vem ska annars bestämma vem som är missbrukare eller inte? Var ska gränsen gå?
Vem ska ge vården när inte ens den vanliga vården räcker till för självdestruktiva kvinnor?
Alldeles nyss läste vi om flickor som binds fast och tvångsvårdas tillsammans med mördare. Och då är de inte ens gravida. Då skadar de ”bara” sig själva.
Det känns som om opinionen – inte minst på Svenskans ledarsidor – är på väg mot en generell tvångsvård av alla kvinnor som inte passar in i en samhällsnyttig kvinnomall.
Det är inte klokt. Man blir rädd.
Skämmes tamejfan.

Dela!
    • Maria

      Men om de inte går på frivillig väg då? Vems liv är mest värt, den ofödda bebisen eller en kvinna som inte förmår sluta missbruka fast hennes bebis kan ta skada? Svår fråga det där. Tvångsvård ska enligt min mening alltid ske restrektivt i och med att jag personligen inte tror att det ”hjälper” om man inte vill själv i nån mån, men jsut i fallet gravida kvinnor som riskerar att skada sitt barn.

    • ulrika

      Kjære Hillevi
      Jeg leser din blogg og synes du har mange kloke tanker. Selv jobber jeg som psykolog i Norge, hvor vi allerede har en slik lov siden 12 år tilbake. Jeg har jobbet som behandler til gravide kvinner med misbruksproblem i 6 år nå, og kan ikke tenke meg et mer motiverende og spennende arbeid! Før jeg begynte med dette jobbet jeg i ”frivillig” misbruksvård, og hadde problemer med å tenke meg å jobbe med ”tvang”, men syntes at det å jobbe med familier var så viktig at jeg tenkte å gi det en sjanse!
      Jeg er enig med deg at tvang kan virke som et overgrep, men synes at når det gjelder en graviditet kan det være et overgrep å ikke bruke tvang når kvinnen ikke klarer å slutte å bruke rusmidler med annen støtte og hjelp, eller av seg selv.
      Det blir på en måte et dobbelt svik – både mot barnet som ikke får den start i magen det fortjener, og på kvinnens mulighet for å få hjelp til å bli rusfri. Jeg tenker da på alle de kvinner som faktisk ikke har fått en sjanse å få hjelp for sine problemer i den utrolig motiverende tid som graviditeten er, og som etter fødsel blir tatt fra omsorgen om sitt barn. De aller fleste som jeg har møtt i mitt arbeid (og som har kommet i behandling tidlig i graviditeten) har klart å gjøre en imponerende snu-operasjon i sitt liv i graviditeten, og er nå flotte, omsorgsfulle og kjærlige mammaer til sine barn, mens de kvinner som kommer sent eller oppdages på bb, nesten samtlige har fortsatt å misbruke, og har mist omsorgen for sine barn, og har idag et enda mer destruktivt liv (og flere av dem lever ikke lenger).
      En av mine klienter sa det veldig fint, og rørende på sin sønns tre-års-dag – at hun syntes det var så fint at noen tok ansvar for henne når hun ikke klarte det selv (hennes sosialsekretær), og at gjennom å bli tatt på alvor på en slik måte (at noen trudde at hun som var heroinmisbruker faktisk hadde potensiale som mamma, til tross for at hun bråket, skrek og protesterte) og satset på henne gjorde at selvrespekten gradvis kom snikende, og at hun nå ser på stolthet på hvem hun er og hva hun har fått til!
      Tvang er for meg ikke lenger svart/hvitt, og det går ann å gjøre med respekt for kvinnen, de valgene hun har vært nødt til å ta tidligere i livet, og de valgene hun tar fremover. Jeg kjenner i hvert fall stor respekt for de kvinner jeg møter, både de som klarer å stå i situasjonen av fri vilje, og de som trenger hjelp i en kjempevanskelig livssituasjon.
      Ønsker deg alt godt!
      Vennlig hilsen, Ulrika

    • Isabelle

      Ja det är inte lätt det där. En stor diskussion och såna finns det gott om när det handlar om graviditet och barn. Man tar ju väldigt illa vid sig av kvinnor som tar t.ex. droger eller dricker alkohol under graviditet, men jag tror inte heller att tvångsvård är rätta medicinen, för vart drar man gränsen som du säger. Det är ett ”fritt land” heter det ju. Men tragiskt är det verkligen och hur man än gör så kommer det alltid finnas barn som far illa och blir orättvist behandlade :(
      .-= Isabelle´s last blog ..En dag i Oxelösunds centrum =-.

    • http://www.ingalillstext.se Ingalill Söderberg

      Tvångsvård fungerar i Norge. Det låter värre än vad det kan vara. För barnets skull och i förlängningen kvinnan som får möjlighet till hjälp. Läs mer på:
      http://www.blabandet.se/content/view/372/110/

    Previous post:

    Next post: