oktober 2008

Det här är världens bästa valpropaganda. Någonsin. Obamas rekorddyra reklamfilm som sändes på bästa sändningstid i går kväll. Vi såg den hemma på stora tv:n i dag. Jag fick rysningar varannan minut. Den var så fruktansvärt bra. Som det bästa ur Vita Huset hela, hela tiden. Och när han berättade om sin mamma som dog i cancer så grät jag så tårarna rann nerför hakan och halsen.
Se den. Den kommer att gå till historien.
Liksom Obama själv.
Han kommer att vinna.

{ 0 kommentarer }

…finfina trollkarlsdräkter till barnen – inför spökfesten i morgon.Trots att jag är ute i sista minuten. (För en gångs skull, annars är jag The Queen of Framförhållning.) Kolla vad fina! Och Karin på ABC-leksaker var så himla gullig så jag får åka och hämta dem i dag. Underbara människa.

{ 1 kommentar }

”Tack snälla snälla Hillevi. Sonen och jag har gjort en djupdykning i Depeche modes värld. Men jag lyckades inte övertyga honom om mina gamla idolers förträfflighet. ”De är inte så bja mamma”. Spännande med en roman föresten. Ser fram PMot att läsa den. Kram.
Kajsa”

Svar: Varsågod. Det var så lite. Det är skitkul att kunna ge bort saker. Jag ska leta fler saker att ge bort. Man blir glad i magen av det.

{ 2 kommentarer }

Ni har väl inte missat senaste flugan, Spotify?
Jag använder mitt gratiskonto varje dag, eftersom jag sitter och skriver en roman. Och musik är verkligen en tidsmaskin. Plötsligt är man 18 år igen. Jag sitter i min lilla mjölkbutik och hamnar plötsligt i min ungdoms San Francisco, med de rappa radiokanalerna som spelade så fantastiskt bra musik, dimman är så verklig att jag nästan kan ta på den och alla de som är döda lever igen.
Musik är magiskt.

Nu har jag fått ett gäng åtråvärda gratisinbjudningar till Spotify! Som jag delar ut till er, kära läsare.
Lämna en kommentar här i bloggen, så mailar jag en inbjudan.
Först till kvarn!

{ 74 kommentarer }

Nils Joar kommenterar min krönika i sin blogg.
Och har en del skrämmande erfarenheter att bidraga med.
Läs och rys.

”Det som Hillevi Wahl påpekar är illa nog, ändå är det inte allt. För det finns ytterligare en annan del av problemet. Vi vet att fritidspersonalen har verkligt usla löner, vi vet att de ofta arbetar under usla förhållanden utan rimliga chanser att ta hand om barnen – men hur många vet att i den hierarki som råder på många skolor har fritidspersonalen ofta inte mycket att säga till om.”

{ 0 kommentarer }

”Hej.
Jag är mamma till en son som har lyckan att få gå på ett underbart fritids. När jag kommer och hämtar vid fruktstunden (då det titt som tätt severas en kaka bakad på fritids eller en klump frusen juice med en glasspinne i) sitter barnen och lyssnar när någon av de andra barnen eller personalen i tur och ordning berättar något ur dagen eller livet. Om jag kommer på övriga tider är det alltid några som är ute, några som tränar ett dansnummer och andra som pysslar eller leker. Detta hänger givetvis ihop med lugn, engagerad och närvarande personal samt att de endast är drygt tjugo barn i gruppen. Eken är bäst!
hälsningar Marie.”

Svar: Åh, vad underbart det låter! Tänk om det kunde vara sådär överallt.

{ 0 kommentarer }

Det här är en rolig sajt. Om man kan behålla sin humor mitt i finanskrisen. För man har ju sett rätt många bilder med desperata män med huvudet i handen just nu…

{ 1 kommentar }

Min krönika till morgondagens Metro finns redan på nätet. I dag handlar den om fritids – och att det går uppemot hundra ungar i varje grupp.
Under rubriken Vem vill vara ensam med trettio ungar? skriver jag bland annat:

”Jag har redan börjat få ångest för att min femåring snart ska kastas in i detta kaos. Vågar man ens lämna sina barn där? Många föräldrar jag pratar med blir närmast chockade när de kommer och ska hämta sina barn. Ljudnivån skulle ge vilken vuxen människa som helst tinnitus. Hade det varit en arbetsplats för vuxna skulle skyddsombuden genast stänga den. Men för barn – och fritidsledare – är det tydligen alldeles acceptabelt. Liksom att det ständigt pågår konflikter som pedagogerna inte hinner hålla koll på.
”Det är knappt man vågar gå på toaletten”, säger en fritidsledare.

Hur är det på ert fritids? Berätta!

{ 3 kommentarer }

”Hej Hillevi!
Ser att du också har en tidningsläsare i familjen. Visst är det mysigt!
Vill bara ge dig ett litet tips… Ta ur gemen/klamrarna innan hon går loss.
Vår stora tjej, nu fem år, läste tidningar varenda dag med sin pappa när hon var bebis. Men allt rivande och slitande och grejande gjorde att ett eller annat gem föll loss och det lilla pincettgreppet på bebben kom visst fram. Utan att vi märkte det alls.
Frida hostade och hickade och fick allt svårare och ansträngdare att andas under några timmar innan vi åkte i ilfart till akuten utan att fatta ett jota. I bakre svalget/halsen satt ett tidningsgem hon svalt fast och rev och slet och gick längre ner i luftvägarna varje gång hon andades eller svalde. De lyckades få upp det och allt gick bra, men FY VAD OTÄCKT. Vi har sparat den lilla vassa klammern i äggkoppen för grejer-Frida-svalde-som-bebis och jag ryser varje gång jag tänker på det.

hälsar
Anna R”

Svar: Fy vad läskigt. Vi får hålla koll på klamrarna.

{ 0 kommentarer }