Skrikande kvinnor i tv skrämmer?

29 juni 2008   i Bloggen

Skrikande mammor och rådiga läkare till dramatisk musik är kanske bra tv – men succéserien ”Barnmorskorna” förstärker bilden av kvinnans hjälplöshet vid förlossningen, skriver några barnmorskor och förlossningspedagoger på Aftonbladets debattsida i dag:

”
• Kvinnorna måste få tillbaka makten och självförtroendet! Småflickor måste ha rätt att se fram mot utmaningen att föda, med tillit till sin förmåga.

• Barnmorskorna måste få tillbaka sitt unika värde och sitt fulla ansvar. Det som de kan, kan ingen läkare ersätta. Det är en farlig väg vi går om vi låter läkarna få mer ansvar för normala förlossningar.

• Sjukvårdspersonalen måste sluta att omyndigförklara kvinnorna.

Dagens utbildning till förlossningsvården har en allvarlig brist: sällan eller aldrig studerar man ostörda födslar. Få blivande barnmorskor och läkare har med egna ögon sett hur perfekt kvinnokroppen kan fungera i rätt miljö och med rätt stöd. ”

Jag fick tittförbud på serien av bäde Gunnar och min barnmorska – men framför allt mig själv – innan jag hade fött Lykke. Just för att jag inte ville bli uppskrämd. Jag har ju haft tre närmast orgasmiska födslar. Utan att ens ta till lustgas.
Efter förlossningen däremot klämde vi åtta avsnitt av Barnmorskorna på två dagar. Och grät såklart floder. För att det är så fantastiskt med alla nya små mirakel – och deras fina mammor och pappor.
Men jag hade nog blivit skärrad före förlossningen, om jag hade vetat hur mycket som kan gå fel. Ibland är det bättre att inte veta så mycket. Utan bara lita på sig själv och sin barnmorska.
Vad tycker ni?

Dela!
    • Anette

      Ta PMot din egen förlossning som en gåta eller hemlighet.Ta ett stort steg ut i ovissheten och låt kroppen föda. Efteråt kan man titta tillbaka och konstatera att så här blev det för mig.
      Kvinnor som tror på sin förmåga kan trots det råka ut för besvärliga förlossningar, och tvärtom.
      Kvinnor som har noll tilltro till sin förmåga kan föda totalt normalt, snabbt och lätt, och tvärt om.
      Jag vet att kvinnan kan, det förmedlar jag i alla lägen. Sen är det min uppgift att bedöma när förlossningen avviker från det normala och då tillkalla läkare.
      Anette,(BM)

    • Mikaela

      Jag vill hellre få all info i förväg så att jag kan bearbeta det än att inte ha en aning om vad som kan hända, särskilt då det gäller någonting negativt. I detta fall då kunskap om förlossningskomplikationer.
      TV-serien Barnmorskorna gjorde att jag var förberedd då det var dags för min egen förlossning, vilken till viss del tack vare programmet gick alldeles fantastiskt trots mindre komplikationer.

    • Hanna

      Artikelförfattarna verkar inte riktigt kloka. Å ena sidan skriver de att kvinnan måste få tillbaka makten och att hon inte ska omyndigförklaras. Å andra sidan skriver de att det är en ”farlig väg att gå” att ge läkare mer ansvar för normala förlossningar.
      Epiduralbedövning kan bara ges av läkare. Planerade kejsarsnitt kan bara utövas av läkare. Om nu kvinnan ska ha mer makt över sin förlossning, så borde hon väl själv få bestämma över sin bedövning och om hon vill ha ett planerat kejsarsnitt. Men det inflytandet har kvinnor inte idag – och detta ser inte artikelförfattarna som ett problem, bara barnmorskorna lyfts fram.

    • Malin

      Hej Hillevi!
      (Läser med stor glädje din blogg, trots att jag är tjugo år och inte har några egna barn.)
      Bland mina jämnåriga kvinnliga bekanta råder det en nästan febril skräck för förlossningar. Man hör och läser ju så otroligt mycket onyanserande skräckhistorier om det hela och hur fruktansvärt ont det gör. ”Som att skita ut en soffa”, ”dras sönder åt två håll” ”sprack hela vägen upp…”osv..
      Efter att ha tittat på barnmorskorna har mycket av förlossningsrädslan försvunnit hos mig. Jag har förstått att förlossning är ett arbete med toppar och dalar och inte bara en konstant smärta, jag har rent konkret fått se hur en förlossning faktiskt går till, jag har fått reda på vilka komplikationer som kan uppstå och vilka metoder man använder för att åtgärda dem. Jag har lärt mig att smärtan kan vara positiv. Jag har helt enkelt lärt mig massa om den kvinnliga kroppen och barnafödande. Dessutom fått en intressant inblick i Barnmorske/Sjukhusvärlden. För de kvinnor som kanske redan har fött ett eller flera barn kanske detta är jälvklarheter men för mig som är lite yngre och ännu barnlös är det inte det. Jag önskar att alla kvinnor (och män) i min ålder hade fått se några avsnitt ur barnmorskorna för att avdramatisera hela förlossningsbiten. För det är ju trots allt något av de mest naturliga som finns!
      Allt gott med dej och nya Lycke Liten!
      /Malin

    Previous post:

    Next post: