I dag fick jag ett tänkvärt mail från förskoleläraren Ana. Här är ett litet utdrag:
”Hej Hillevi!
Det här med förskolan är alltid en känslig fråga. Men jag kan väl säga så här att den har förändrats till det sämre på de sista 20 åren. Jag tror att förskolan är bra för barnen, men det måste vara med måtta. Tror inte att barn mår bra att vara 55 timmar i veckan på förskolan. Och föräldrarna är alltid det som ska vara den viktigaste biten för barnen.
För 20 år sedan jobbade nästan alla som hade barn på förskolan deltid (någon i familjen). Idag är det en sådan statusjakt så att jobba deltid är inget att ens tänka på. Förr fick barnen vara sjuka och vara hemma, idag ska man tillbaka så snabbt som möjligt (feberfri dag kan man glömma). Föräldrar är rädda att barnen ska missa något om dom är borta från förskolan. Men halvsjuka barn får inte ut något av sin dag ändå. Jag har träffat på barn som inte fått en enda dag ledigt under 4-5 år föräldrarna hade eget företag som var igång hela året. Jag tror alla behöver sin vila och avkoppling.
Att få vara hemma och inte göra ett dugg, man behöver inte springa på drösvis med aktiviteter för barnens skull. De som har mest aktiviteter är oftast dom som har 55 timmar på dagis (helgerna är fulltecknade med saker).
Njut av tiden att inte göra någonting, att ha en kompis hemma och bara leka är helt underbart för barnen. Den naturliga leken är det viktigaste som finns för barnens utveckling. I dag känns det som om det är föräldrarnas behov som är det viktigaste och inte barnens. Men tiden med småbarn går så fort, njut av tiden.
/…/
Jag fortsätter att följa dig och din familj på bloggen tack för att jag får vara en del av er vardag. Ha en skön dag
kram Ana”
Svar: Tack snälla Ana. Det är ett långt och klokt mail jag har fått av dig. Och jag tror att det är nyttigt för oss föräldrar att få höra att barn måste ta det lugnt. Jag blir lika arg varje gång jag hör att föräldrar skickar sjuka barn till dagis. Som sagt, på vår dödsbädd tror jag inte att många av oss kommer att säga att vi ångrar att vi inte spenderade mer tid på kontoret…
