Det verkar vara fler än jag som har retat upp sig på det här med onödiga telefonkataloger. De är ju rena stenåldern. Och man vill inte ens veta hur många träd som går åt.
Så nu joinar jag kampanjen:
I år delas 5,5 miljoner telefonkataloger ut. Rätt onödigt va?
Idag kan alla människor kolla telefonnummer och adresser via hitta.se eller eniro.se.
Telefonkatalogen belastar miljön på ett väldigt onödigt sätt vad det gäller transporter och papper. (0,7% av Sveriges förbrukning)
Jag rekommenderar att du avbeställer dina kataloger. Ge 1 minut av din tid och du gör en insats för miljön!
2007 var det endast 3500 personer som avbeställde telefonkatalogerna. Låt det bli 1 miljon nästa år!
Det är bara att gå in här.
Det tar bara 20 sekunder. Kom igen nu! Och skicka den här vidare till alla som vill miljön väl.
”Hej Hillevi!
Nu har också jag läst din bok ”Kärleksbarnet”. Jag läste den i stort sett från pärm till pärm. Däremellan kramade jag om min dotter ett antal gånger.
Du är en fantastisk kvinna som orkat skriva om allt det du gått igenom. Hur överlever man?
Efter din bok läste jag en bok som heter ”Äcklig” av Constance Briscoe.
Också en bok jag sträckläste. Man blir så ohyggligt illa berörd och mår så dåligt. Hur kan mödrar bete sig på det här viset?
Och sen läser man i dagstidningarna om lilla ”Baby Grace”, en torterad och mördad 2-åring.
Och i Tysklad svältes en 5-åring ihjäl av sina föräldrar som fått ett nytt litet barn.
Alldeles nu var det en rubrik om barnamord i Expressen.
Det tar aldrig slut!
Hur är människor/mödrar funtade? Man blir så ledsen, så förtvivlad och så illa berörd. Dessa stackars barn, vad de har fått lida i sitt korta liv. Varför gör man på det här sättet?
Att läsa din blogg är iallafall alldeles underbart. Jag sällar mig till alla andra gratulanter och gläds över din baby-lycka!
Kram på dig
Ann-Catrin Pettersson
i Skövde”
Nio av tio bråkar om julen, skriver Metro. Det handlar om svärföräldrar och för mycket eller för lite presenter.
Vågar jag gissa att det även bråkas en del om alkohol?
Men hur gör man för att få en bråkfri jul?
Vilka är era bästa tips?
Allt om barn, en sajt som bara växer för var dag, skriver i dag om Hemliga klubben, ett ställe där alkisbarn får komma och prata och se att det finns andra som har det likadant.
”Jag minns en pojke, 8, som kom på sitt första besök här. Han sprang in genom dörren, tittade sig runt och frågade han: ”Hur många har en pappa som är alkoholist?” Två tredjedelar av gruppen räckte upp handen. ”Och mamma då?” fortsatte pojken. Resterande tredjedel svängde med armen. ”Jippie, då har jag kommit rätt!” ropade han.
För första gången slapp han skämmas. Här – och oftast ingen annanstans – kan barnen för första gången tala fritt om det ok av skam och skuld som alla anhöriga till alkoholister känner. Hemma tar ofta missbrukaren all plats och barnen har ingen att gå till med sina frågor och känslor.”
Hemliga klubben, som drivs av Eleonoragruppen, ligger i Linköping. Jag önskar att det fanns en i varje gathörn i varje stad – och att de inte ens skulle behöva vara hemliga.
”…och visst är det kaos vissa dagar, speciellt nu när man är så trött och kanske inte alltid räcker till för alla, allra minst en själv! Ibland känner jag mig som en bläckfisk som matar bebisen med ena handen, hjälper 11-åringen med läxor med andra och borstar 6-åringens tänder med tårna, typ. Men det är häftigt att komma på ibland att ”ja jösses jag är 3-barns mamma!” Det har liksom inte riktigt sjunkit in ännu.
Måste berätta en helt annan sak för dig Hillevi. När jag hade en fruktansvärd maginfluensa för några år sedan låg jag och läste din bok ”En fuskmammas bekännelser Det första året” och vad jag skrattade! Min sambo undrade hur jag kunde skratta när jag hade maginfluensa så jag var tvungen att högläsa för honom! Du är jätte duktig på att skriva och har en helt underbar humor!
Må så jätte gott och ta hand om dig!
Kram från Jenny!”
Svar: Tack snälla. Det är nog det högsta betyget jag fått hittills. Haha.
”Hej, läser dina krönikor och blogg regelbundet! Jag vet att du överöses av kommentarer angående din bok ”Kärleksbarnet”, men jag vill bara ställa in mig i hyllningskören. Jag har aldrig förut läst en bok som fått mig att gråta, nu har jag det!!
Att du står upp idag och levererar, är sanslöst starkt.
Hilsen fra Kent.”
Det här är en alldeles fantastisk blogg! Och nej, jag tänker inte skicka in en bild på min egen kropp, hahaha. Men jag tycker den är vacker.
Mer från Vuxna barn till alkoholister:
”Vi lärde oss att inte visa våra känslor som barn och fortsatte med det även som vuxna. Som en följd av detta förväxlade vi kärlek med medlidande och var benägna att älska människor vi kunde tycka synd om och rädda. Vi var dessutom beroende av spänning och upphetsning i alla våra relationer och föredrog konstant oro framför en frisk relation.
Detta är en beskrivning av hur vi var, ingen anklagelse.”
Är det någon mer än jag som känner igen sig.
Vi är många vuxna barn till alkoholister som kämpar för att leva ett harmoniskt liv i dag. Speciellt såhär kring jul blir det extra kämpigt.
Nu börjar juleländesmailen strömma in, och jag fick tips om den här hemsidan, Vuxna bar till alkoholister.
Såhär står det bland annat:
”Under uppväxten lärde vi oss att inte prata, inte lita på någon, inte känna något. När vi levde i ett hem med missbruk, var det ingen som lyssnade, det sades till oss att det vi kände var fel. Vi tog hand om andra människor och struntade i oss själva.
På ACoA möten bryter vi mot dessa regler. Vi talar om vad som hände då och vad som händer nu.”
Gå in och läs. Och stora kramar till er som tycker att julen är jobbig.
